ESCPANELEN: Estland

Estland i ESC

Estland är ett av alla de många nya länder som ville vara med 1993 (några år efter murens fall) men som då vackert fick vänta till året efter eftersom de inte klarade kvalet. Starten var trög – de hamnade näst sist – men redan året efter small det till, då Maarja-Liis Ilus & Ivo Linna sjöng Kaelakee hääl och knep en femteplats. Därefter följde en rad fina topp tio-placeringar (och en 12:e) de närmaste åren, en svit som såklart kröntes av segern i Köpenhamn 2001, då Tanel Padar & Dave Benton lite oväntat gick och vann med Everybody och när svenska Anna Sahlene plockade en bronsmedalj på hemmaplan året efter.

Sen blev det mörkt. Året efter Sahlene kom Ruffus bara på plats 21 och när sedan semifinal(er) infördes året efter var det tvärstopp för Estland som inte lyckades komma till final en enda gång (och med allt sämre resultat i semifinalerna också). Botten var på många sätt nådd när Kreisiraadio framförde Leto svet med bikinidamer och lök-skyltar 2008.

Så vad göra? Det Estniska TV-bolaget ETV bestämde sig för att skrota sitt uttagningsprogram Eurolaul (som huvudsakligen via juryröster valt ut bidraget sedan 1993) och istället satsa på det nya konceptet Eesti Laul. Ett koncept med mer fokus på publikröster och med mer fokus på estnisk musik och musik som kanske inte var direkt designad för Eurovision. Resultatet lät inte vänta på sig. Redan första året skickade Estland Urban Symphony med Rändajad, tog brons i sin semifinal och kom sexa i finalen, en bedrift som återupprepades i fjol då Schlagerfavoriternas välhängde favorit Ott Lepland blev sexa med Kuula.

Birgit Õigemeel – Et uus saaks alguse

Årets Esti Laul vanns av 24-åriga Birgit Õigemeel, en tjej som slog igenom på hemmaplan när hon vann den första omgången av Estniska Idol 2007. Därefter har hon försökt komma till ESC ett par gånger tidigare (hon kom trea efter lökarna 2008 och i fjol kom hon sjua efter Ott) men lyckades alltså vinna Eesti Laul tillslut i år, efter den jämnaste finalen i tävlingens historia. Låten är skriven av Mihkel Mattisen och Silvia Soro, och titeln betyder fritt översatt Det kan vara en ny början.

Panelen tycker:

Pekka Heino:

Ända sedan 1994, då jag kommenterade första gången, har jag varit svag för estniska ballader, så även denna gång. Även om låten borde ha tävlat för 10-15 år sen.

Betyg: 3

Malena Ernman:

En ballad på estniska som inte kommer gå till den stora musikhistorien. Birgit är charmig, hon sjunger bra och framförandet är fint och enkelt. Låten däremot är lite för tråkig och innehåller just inga överraskningar. Det talar tyvärr för en placering mitt i fältet. Möjligen kan man spetsa till numret i Malmö och höja sig till betyg 3.

Betyg: 2

Thomas Lundin:

Estniska må vara Europas mest charmiga och sångbara språk och lilla Birgit må vara den charmigaste och mest äkta sångerskan i årets tävling. Men det hjälper inte, när låten är en ouppdaterad 80-talsbesvikelse.

Betyg: 2

Ken:

Men Estland… I fjol när jag inte var på Eurovision så skickade ni underbara Kuula med snygga Ott – och i år så väljer ni den mest anonyma dussinlåt ni skickat på år och da’r. Nä, det är kanske inget fel på den. Den är söt och tjejen är söt. Men den har ju inget extra. Inget alls. Så synd. Ni som varit så speciella och så bra på senare år. BesviKen.

Betyg: 2

Ronny:

Det här är en av årets bättre ballader. Den är inte originell på nåt sätt, och jag vet inte om det berör så mycket. Men jag gillar den ändå i alla sin enkelhet.

Betyg: 2

Flaggfjärilen är hämtad från bloggen Pierres Schlager.