ESCPANELEN: Kroatien

Kroatien i ESC

Kroatien är en av Eurovision Song Contests supermakter. Under Jugoslavien-tiden lyckades de 13 gånger på 26 år (alltså hälften av gångerna) i konkurrens med de andra (nuvarande) länderna att få representera landet, och sedan de steg in i tävlingen 1993 är de ett av få länder – Sverige är ett annat – som aldrig tvingats avstå helt ifrån att vara med på grund av för dåliga resultat. Det var också Kroatien som levererade Jugoslaviens enda vinnare 1989 (Riva med Rock Me) och finalen 1990 hölls därför i Kroatiens huvudstad Zagreb (då landet representerades av en av våra absoluta all time favoriter i tävlingen; Tajči med Hajde da ludujemo).

Jugoslavien (trots att det då redan var upplöst) tävlade som egen nation för sista gången i Malmö 1992 – men redan då hade Kroatien valt ut en egen låt de ville representera sig med själva. Dock hann inte deras EBU-ansökan godkännas, och de kunde därför inte vara med, men året därpå – med kriget i det forna Jugoslavien bokstavligen brinnande runt knuten – gjorde de entré i Eurovision med gruppen Put och deras Don’t Ever Cry. Låten hamnade på en blygsam 15:e-plats, en plats de faktiskt bara skulle komma sämre än två ynka gånger (16:e 1994 och 17:e 1997) de kommande tretton åren. Imponerande.

Sen började det dock gå sämre. För precis som med Sverige började svårigheterna att få till det på riktigt starta någonstans vid införandet av semifinaler. Sedan 2007 har Kroatien bara kvalificerat sig två gånger till finalen. Först 2008 då farbrorn 75 Cents charmade till sig en bronspeng i semin, men sedan föll platt till plats 21 i finalen och 2009 när Igor Cukrov feat. Andrea Šušnjara slank in på finalen genom ett jurybananskal (de kom på 13:e plats där) för att sen sluta som nummer 18. Förra året blev Nina Badrić tolva i sin semi.

Klapa s Mora – Mižerja

Förra året deltog Portugal med en fado, en inhemsk musikstil som plockats upp på UNESCOs världsarvslista för att den var så unik. Trots att detta grepp bara räckte till en trettondeplats i semifinalen, upprepar Kroatien i år samma procedur – men då med sin inhemska musikstil (också den på UNESCOs lista) klapa från regionen Dalmatien. En klapa-grupp är en sorts acappella-grupp som alltid består av en första-tenor, en andra-tenor, en barryton och en bas. Det finns alltid bara en enda första-tenor, men av de andra kan det finnas hur många som helst i en grupp.

Gruppen som representerar Kroatien i ESC är en ihopsatt grupp där de sex männen (en första- och en andra-tenor, två barrytons och två basar) kommer ifrån olika kända Klapa-grupper i Kroatien (tänk Spice Girls, men Klapa). Låten och gruppdeltagarna valdes ut internt av en jury ihopsatt av TV-bolaget HRT, och namnet på gruppen blev Klapa s Mora (Klapan från havet). Låten, en modernisering av det klassiska klapa-soundet, är skriven av Goran Topolovec och dess titel betyder ”lidande”.

Panelen

Pekka Heino

Yes! Mera manlig stämsång från Balkan, det är verkligen vad den här tävlingen behöver. Och jag är INTE ironisk!

Betyg: 3

Malena Ernman

Videon bjuder på lite kroatisk sexism i fiskarmiljö signerat manliga vokalgruppen Klapa s Mora. Jag vet att dom säkert kan sjunga bättre än stora delar av startfältet. Men vad? Och varför? Mycket tyder på att det finns nåt slags ironi i det här – men den är lika grumlig som låten. Lite schlager, lite dansband, lite folk, lite etno och framför allt lite klassisk manskör. Alltihop lika uppfriskande som en sverigedemokrat på en österrikisk operabal. Tack men nej tack.

Betyg: 1

Thomas Lundin

Tomma tunnor skramlar mest. Mycket skrik för lite ull.

Betyg: 1

Ken:

Smetig, men ändå på ett rätt okej sätt. Jag som vanligen är helt allergisk mot manskörer och Il Divo-klet, hittar märkligt nog ändå någonting i den här låten som jag faktiskt tycker är rätt bra. Smått chockad över detta.

Betyg: 3

Ronny:

Sex stiliga män som sjunger Il Divo-opera? Det funkar väl alltid i ESC-sammanhang, men jag vet inte om det är så kul.

Betyg: 2

Flaggfjärilen är hämtad från bloggen Pierres Schlager.