Om Melodifestivalen var en rättvis tävling där de bästa låtarna gick direkt till final så skulle (Elena Paparizou redan vara i final och) Martin Stenmarck lätt ta Sanna Nielsen i handen och dansa raka vägen till Solna på lördag. Den här låten har nämligen en av årets absolut bästa refränger och är en sådan där klassisk, bred Melodifestivallåt som alla kan älska och sjunga med i från första sekunden.
Men nu är ju inte Melodifestivalen varken rättvis eller lättippad för oss älskat tävlingen i decennier längre…
Numret innehåller Martin ensam framför en kalassnygg, megastor ljusrigg och känns rakt igenom läckert och nytt, och i vilken annan delfinal som helst hade jag nog inte tvekat över att tippa detta direkt till final.
Men slåss inte Sanna och Martin om exakt samma röster? Toppat med The Refreshments? Och vad innebär det i så fall? Usch, det kommer vara så sorgligt om denna maffia finallåt tvingas ta vägen via Lidköping för att slåss med Elena om en biljett till Friends Arena.
PS. Måns Zelmerlöw! Om du någon gång ska göra comeback i Melodifestivalen så är det killarna bakom den här låten du ska ringa. Den perfekta bron mellan Cara Mia-schlager och Coldplaysk arena-pop.
Martin Stenmark behöver en stylist. Eller en bättre stylist. De där kläderna kommer halvera antalet röster han får på lördag… :/
Hahaha. 🙂
Det där är en smaksak. Jag tycker Helena hamna där hon borde
// tjejen som bloggar om varenda avsnitt på http://www.mariachen.blogg.se