Mellovecka 2 – Var det verkligen bättre förr?

Först av allt: Ett enormt tack för alla fina kommentarer på det jag skrev förra veckan. Jag har glatts åt alla hejarop och peppiga kommentarer, skrattat åt era Melodifestival Mello-minnen och snyftat och känt oerhörda sympatier med er som också mist någon och på något sätt knutit den upplevelsen samman med den här tävlingen. Ni är bäst!

Däremot ledde det också till en helt orimlig skrivkramp idag, som gjort att jag inte haft en aning om vad jag skulle skriva om på hela dagen… men så hörde jag ännu en “Såg du Mello – det var verkligen bättre förr!” på spårvagnen hem från jobbet och insåg att det kanske var mitt jobb att en gång för alla deklarera:

Nej. Melodifestivalen Mello var INTE bättre förr!

För dig som mot förmodan inte förstår vad jag menar (jag vet ju att vi har väldigt smarta läsare, men ni kanske har någon ni vill dela detta med, så jag vänder mig direkt till hen) så låt mig försöka förklara detta för dig genom att använda några exempel från Melodifestivalen Mello för exakt 20 år sedan. Ni som tycker det var bättre förr minns kanske hur den finalen såg ut, men annars bjuder jag på en liten tabell lånad från Wikipedia här:

“Melodifestivalen Mello var bättre när det bara var en tävling!”
Vet du, det finns absolut INGET som säger att det inte bara går att se Melodifestivalen Mello precis som man såg den på 80- och 90-talet även idag. Slå på TVn lördagen den 10 mars klockan 20.00, få 12 låtar serverade, sura över att fel låt vinner och kolla sedan ändå på Eurovision. Visst, du får skälla på appröstarna istället för på “Karlstad-juryn” (eller “Åldersgrupp 55-65” på åttiotalet) när poängen ramlar in, men i övrigt exakt samma! Den enda stora skillnaden är att du i så fall missar att få vara med i urvalsjuryn och välja ut de sista tolv låtarna bland de 28 som de urvalsansvariga tagit fram, lite som 1998 när du fick ta de tio som bjöds. Möjligen är det också några fler i publiken nu än när det sändes från Malmö musikteater.

“Låtarna blir sämre och sämre”
Vet du, jag tror egentligen bara du sållar bort alla de där bidragen genom åren som du inte minns, behåller hitsen i skallen, och sedan jämför ett bidrag som Kamferdrops eller Sigrid Bernson med Euphoria, Det gör ont, Keep on Walking eller Upp över mina öron (här får du vänligen stoppa in just dina favoriter). Eller så minns du kanske bara hur bra det var förra året, när det du egentligen minns är förra årets final och att du hört Nano, Robin och Wictoria spelas om och om igen efter det för de var ju så bra.

Vad sanningen egentligen är, är ju att bidragen förr i tiden – från sextiotalet fram till 2017 – varit av minst lika skiftande kvalité – skillnaden var bara att du hade ännu färre att välja på fram till 2002. Låt oss kolla på 1998 igen. Du behöver inte vara någon större Mello-fantast för att minnas Nannes Avundsjuk eller Jill Johnsons Kärleken är (nej, det var INTE den där hon hade väldigt kort kjol), men jag ställer mig tveksam till att få utan för oss i Melodifestivalklubben går och nynnar på Elisabeth Melander i dag? Eller ens B.I.Gs Ingen Annan Väg som alltså var det årets näst bästa låt enligt sluttabellen.

“Det är ju bara en massa plojbidrag med nu – HUR kan SVT ge plats åt sån’t som Edward Blom och Kamferdrops?”
Hur var det nu 1998? Black Ingvars var rockgruppen frontad av radioprofilen Tomas Tengbys brorsa som blev kända för att de gjorde “hårda covers” på dansbandslåtar (Covers på dansbandslåtar? Hm. Låter bekant). Nanne hade stora gummiöron och en tron på scenen. Och minns ni Annika Fehling? Om inte kan jag nämna att hennes största claim to fame innan tävlingen var att hon var med i en känd reklamfilm (“Starkt jobbat, PG!”).

Sen vill jag bara tillägga att även om jag försvarar både Edward Blom och Kamferdrops platser i tävlingen, så tycker jag svenska folket gjorde helt rätt som satte ned foten och sållade bort dem. Är det sju bidrag varje vecka så hävdar jag med bestämdhet att alla inte behöver vara Eurovision-material (deltävlingarna är också till för att underhålla och skapa snackisar) men de tolv som är final ska helst vara det allihop. Kan man inte leverera sitt bidrag på scen så hjälper varken trollkarlar eller dansande ostar – då ska man UT!

“Programledarna var bättre förr”
OK. Jag kan ge dig att Pernilla Månsson var/är en grym programledare, så just här är 1998 ett ganska kass exempel på ett motargument om att det inte var bättre förr, speciellt som jag förstått väldigt många hade svårt för det helt skämt-fria manuset man gett till David Lindgren i lördags. Men programledarna förr var även sådana som Vendela Kirsebom (1999) och Yvonne Ryding (1989) eller, om ni vill kan ni kolla in festivalens kanske största programledare-urspårning genom tiderna, Lennart Svahn(1986). David Lindgren framstår som kandidat till att leda Oscarsgalan i jämförelse. Och då har jag undgått att nämna Anders & Nour.

Så vet du, jag tror faktiskt inte det var bättre förr.
Vissa låtar var säkert det. Vissa skämt, vissa mellanakter, vissa programledare och vissa artister. Men att säga att allt med Melodifestivalen Mello var bättre förr är som att bo i södra Sverige och säga att det alltid, alltid var massor av snö på julen och vintrarna när du var liten.

För visst, kanske är det så att du inte tyckte någon av låtarna denna veckan var bättre än låtarna i första deltävlingen i fjol (du minns den där med Charlotte Perrellis Mitt Liv och Roadtrip med De Vet Du), och det är helt okej och det är ju självklart upp till din musiksmak och inget jag kan komma här och säga är fel. Men vad jag kan lova är att om du inte är en sådan person som avskyr all musik i festivalen alltid (det är ett litet mysterium varför du läst ända hit då dock) eller en sån som hårdnackat vill ha liveorkestern tillbaka (kolla in solot här och NJUT) så kommer du när finalen väl dyker upp tycka det är minst lika bra som 1998.

Och du. Kan du inte bara lova mig då att när du sitter där och rasar och kollar på första deltävlingen 2019, och bara minns hur bra finalen var 2018 med hits som Dance You Off och My Turn, att du tänker ett litet, litet varv innan du säger att det var bättre förr?

PS. Man kan ju också i förbifarten nämna att den där finalen 1998, ni vet då förr i tiden när allt var så bra, den sågs av 425 000 färre personer än vad som såg den första deltävlingen i Melodifestivalen Mello 2018 i lördags.