Så. Veckans rykte är alltså att Niki Niki som skrivit den här låten egentligen är en psuedonym för Miss Li. Ingen har bekräftat det, så då kan vi väl fortsätta spekulera i varför i så fall Miss Li är Miss Li när hon skriver för Mariette och Niki Niki när hon skriver för Mimi: Hade hon månne hoppats på Wictoria, men blev besviken när inte A-namnet ville?
Ingen aning. Allt är bara rena spekulationer.
Och det vore också väldigt, väldigt orättvist mot Mimi Werner.
Mimi är nämligen riktigt bra här. Hennes perfekta country-röst navigerar helt rätt i den här rätt grymma blandningen av pop-marsh och hästjazz*. De fyra trummande tjejdansarna ger mig hårda flashbacks till Timoteijs kill-diton här i samma ishall 2010, och det är ju som ni vet aldrig, aldrig en dålig sak i S’Profilernas bok. Jag skulle sträcka mig så långt att jag under de första 30 sekunderna så sitter jag och tänker: Det här kan fanimej gå direkt till final tillsammans med LIAMOO!
Men sen tappar jag den känslan. Det hela blir liksom lite för statiskt och det händer inte speciellt mycket. Visst, de traskar ut på catwalken och en skitsnygg LED med ordet ”Songburning” som stubintråd som brinner ned till en explosion dyker upp mot slutet, men låtmässigt så händer inte speciellt mycket efter den första versen och refrängen. Och jag inbillar mig att det behövs för att man ska gå till final.
Den där nesliga femteplatsen från 2016 ska hon nog kunna undvika dock. Klart häng på Andra Chansen. Det här känns väldigt, väldigt P4- och Sportradio-vänligt.
* Cut me some slack, jag försöker variera mitt användande av ordet country med ordet min pappa alltid använde när jag var liten… Jag hoppas det inte är stötande för travdjur typ.
