Kikki D är tillbaka, men som de flesta av er vet så handlar detta inte om någon Bra Vibrationer eller Idag och Imorgon utan om en lugn countryballad där Kikki berättar om sin resa från barndomen i Osby till karriären i Tennesse.
Efter Edward Bloms panikartade blick är det härligt att se och höra att Kikki är säkerheten själv på scen där hon sitter på en pall framför ett helt countryband. Det var längesedan hon kändes så självsäker och rösten lät så bra som nu, och det hela känns bara väldigt värdigt rakt igenom. Långt mycket bättre än det hon gjorde och hur hon kändes i Så Mycket Bättre. Superfint.
Sedan är ju verkligen inte långsamma countryballader min kopp te. Jag tycker det här är bedövande tråkigt, och risken är väl att alla glömmer rösta efter den där personalfesten som stått på scen precis innan, så det ska mycket till för att jag ska se detta i topp fyra. Eller räcker det med folkets allmänna Kikki-kärlek?
Kuriosa: Bakom pianot på scenen hittar vi Idde ”Fiskarna i havet” Schultz.
Jag tycker Kikki har den andra eller tredje bästa låten i det här startfältet baserat på 1 minuters klippen. Det första jag tänkte på var Py Bäckman 2010 när jag lyssnade på den (vilket kanske låter som en sågning). Med tanke på vad hon har varit med om och vad hon levererar hennes livshistorier och texter på så tycker jag det här är faktiskt ganska berörande och äkta. Jag har bara hört den första minuten men om man hör tre minuter av det här så kanske det är en sömnfest…?
Kikki!!!!!! Åh, kärlek! 💕💖💕💖💕💖💕💖
Kul Marcus, att Mellon levererar även för oss som gillar lite mer o-coola sounds. 🙂
Underbara Kikki, som jag har längtat! Det här hade kunnat vara ett albumspår på vilken Jan Howard eller Jean Shepard-skiva som helst från mitten av sextiotalet! Precis sån musik jag lyssnar på till vardags!