Senast ut i gaylivet, sist ut i Norrköping: Oscar Zia.
Det här numret har alltså 208 klipp. Vet inte HUR många gånger det upprepats här, men nu vet ni det också. Och vet ni. Det ser riktigt, riktigt snyggt ut. Man lyckas få alltihop att se ut som en musikvideo utan att tappa bort den viktigaste effekten här, nämligen Oscar själv.
Fan vad jag gillar honom. Han växer flera snäpp som artist framför mina ögon när jag ser hur han här levererar en text han verkligen brinner för! Riktigt, riktigt bra. Och låten som jag inte heller varit bästa kompis med tidigare blir på något sätt mycket mera självklar när jag ser den med Oscar live och med det coola, men som sagt ändå intima, numret. Jag brukar ju förresten vara allergisk mot nummer som är för kalla och coola när artisten egentligen är en ganska varm sådan – men här tycker jag det fungerar riktigt bra.
Nä, Human (och Swingfly&Helenas låt) är nog de låtar som jag ändrat mig mest om sedan igår. Älskar produktionen här. Älskar hur låten utmanar lite. Heja Smith & Tell (och Oscar).
Med veckans tema av ”vi dansar omkring glatt en stund och sedan blir det konfetti” så står både artisten, låten och numret ut som det enda som skulle kunna ha något att säga till om i Eurovision – och borde därför lätt vara veckans mest finalklara bidrag.
Fast det sa jag ju om Isa hela förra veckan också.
