Det här är inte så svårt att skriva om: Det här är nämligen utan tvekan årets bästa röst och årets bästa låt i Melodifestivalen. Jävlar i min lilla låda vad Kristin Amparo kan sjunga. Jävlar i samma lilla låda vad Kempe & Kreuger kan skriva ballader till Melodifestivalen (utan att de på något sätt påminner om varandra).
Faktum är att jag inte ser hur något denna veckan skulle kunna knuffa bort det här från att gå till final, och faktum är att det enda som sätter stopp för att jag börjar mumla om Wien och grejer är vi skickade en ballad av samma duo med en annan fantastisk sångerska (och att historien sällan upprepar sig i Melodifestivalen om det inte är Family Four som tävlar). Så snyggt är det.
