Jag vill bara innan vi grottar ned oss i veckans första ballad-rep säga att jag ÄLSKADE Torn med Lisa Ajax. Torn är en av mina favorit-ballader på senare år, en Isa Molin-pärla som borde gått direkt till final! Ville bara säga det innan vi går in på Awful Liar…
Jag har nämligen så otroligt svårt för den här låten. Precis som låtarna tidigare i dag så är det här något vi hört 1000 gånger tidigare – men det här vet jag inte ens vad det har för målgrupp (utom möjligen GPs musikredaktion noterade jag)? Det kunde lagts i knät på precis vem som helst, vart som helst, vilket år som helst och blivit exakt likadant. URTRÅKIGT. Sen sjunger ju Lisa bra, det har vi vetat sedan dagen hon vann Idol, men det kanske inte är hinkvis med personligthet som injekteras i den nästan AI-mässigt generiska kärlekstexten. Men det är duktigt. Och det männsikor som har musik som jobb skulle kalla ”en riktigt låt”. Och samtidigt otroligt lättglömt, hooklöst och…säg det inte, säg det inte, säg det inte….generiskt.
Och kan ni gissa om numret innehåller standard-balladens mest klassiska staging-grepp i Melodifestivalen/Eurovision: Ett par som dansar en explosoiv, känslosam dans i bakgrunden medan sångerskan ser ledsen ut och sjunger? JAJAMENSAN! Det jag tycker är mest roligt med numret är annars att det får mig att tänka på SVTs barnprogram från sjuttiotalet: En kvinna, gärna gravid, går runt i väldigt tajta svarta kläder bland någon form av kuliss-stenar (och en enorm måne) och ledsamt berättar om något viktigt. Här får ni allt det på tre minuter! Snabbkurs i min barndom – allt var inte myror och elefanter.
Nä, jag vet inte vad jag ska skriva mer. Efter de här tre första repetitionerna så känner jag mig mest ledsen att Melodifestivalen blivit så otroligt duktig och förutsägbar i varje detalj. Det är inte dåligt. Men det är rasande förväntat och tråkigt. Sedan vet vi ju att det räcker med EN låt med DET numret (det är bara att kolla på de senaste två årens remarkabla vinnare som går emot allt jag just skrivit) för att det ska gå bra i Eurovision. Men om det är så här allt ska se ut i numera TJUGONIO andra låtar än just vinnaren? Hjälp oss.
Det här har jag verkligen ingen aning om vart jag ska tippa heller. Inte kan väl folk älska det så mycket så det går direkt? Lägger det i mitten tills vidare.
Fotograf: Stina Stjernkvist
Verkar på din beskrivning vara det man på förhand kunde befara. Lisa Ajax är ju ändå värd att diskutera. Alla kan hålla med om att hon är duktig. Men hon har svårt att beröra. Har inte hittat sin artistiska topp-potential. Så vad skulle det då vara? Skulle gärna höra er diskutera ur Lisa Ajax managers synvinkel. Vad skulle ni vilja se att hon gjorde för typ av musik? Finns den musiken? Eller är det kanske gott nog att göra det hon gör även om vi kanske är många som inte hoppar av extas?