Elva brännande frågor om de internationella jurygrupperna som avgör Sveriges Mellovinnare

Foto Claudio Bresciani / TT

I morgon avger åtta jurygrupper sina poäng innan svenska folket ger sin dom över hur de vill att Melodifestivalen 2021 ska sluta. Dessa jurygrupper är Albanien, Nederländerna, Schweiz, Israel, Island, Frankrike, Cypern, och Storbritannien. Den sistnämnda plockades in i veckan då SVT först anlitat Belarus som jurygrupp, men sedan ändrat sig och tackade nej till det landet som står på EU:s sanktionslista för brott mot mänskliga rättigheter, och knappast arbetar för yttrandefrihet och fria medier. Vi hade ett par brännande frågor vi ville ha svar på angående urvalet, felvalet och Storbritanniens något märkliga röstning genom åren. Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson gav oss svar.

Varför har ni valt ut just dessa länder att lämna röster i finalen?
– Vi försöker att alternera länderna från till år och ha en bred geografisk spridning. Föregående värdland och det landet som ska arrangera ESC brukar dock alltid finns med bland de röstande länderna. Det handlar självklart också om att länderna ska ha tid, möjlighet och vilja att sätta ihop en jury och genomföra det arbetet som krävs. Det har varit lite mer krävande i år eftersom det är pandemi och olika lokala regler om hur man får jobba och mötas.

Vem är det som gör urvalet?
– Det är Melodifestivalen som gör urvalet.

När tillsätts dessa jurygrupper?
– Arbetet med den internationella juryn brukar dra igång efter att startfältet är satt och presenterat. Så i slutet av året. Sen är det en process som tar olika lång tid beroende på land och när dom kan presentera en fulltalig jury för oss.

Hur många är det som är med och röstar i varje jurygrupp? Och väljer SVT alla dessa deltagare, eller är det upp till ordförande att ta ut dem?
– Ansvarig i respektive land samlar en grupp på fyra personer förutom sig själv. Alla fem röstar. Gruppen ska ha en blandad könsfördelning och en åldersgrupp mellan 15 – 60 år. Alla medlemmar bör ha ett musikaliskt intresse, men viktigast av allt vara en bra representant för den breda vanliga musiksmaken i landet. Jurymedlemmarna ska utvärdera de tolv låtarna som deltar i finalen individuellt. Mer än så lägger vi oss inte i valet av jurymedlemmar.

Varför går ni inte ut med vilka som röstat i den svenska finalen då detta är väldigt transparent i Eurovision?
– Vi går inte ut med namnen eftersom personerna är en del av en jury och röstningsprocess. Efter att jurygrupperna har avlagt sina röster på lördag presenteras en spokesperson från respektive jurygrupp.

Tittar ni på vilka länder som är med i samma semi som oss, och tar med länder efter det?
– Nej, det gör vi inte.

I år är inte ett enda land som tillhör det forna östblocket med och röstar, varför?
– Vi försöker som sagt att alternera länderna från till år och ha en bred geografisk spridning och i år kom inget land från forna östblocket med.

Men är inte meningen med jurygrupperna att vi ta fram en vinnare som kan tilltala ALLA regioner som röstar i ESC?
– Vi tittar som sagt på den geografiska spridningen bland dom åtta länderna när vi väljer vilka länder som ska rösta.

Hur kunde ett land som Belarus komma med som ”röstlämnar-alternativ” från start?
– Eurovision Song Contests grundtanke är inkludering och att tävlingen ska vara neutral och opartisk. Men det var ett felaktigt beslut då situationen för fria medier är mycket allvarlig i landet.

Varför tog ni in Storbritannien som reserv?
– UK var flexibla och snabba att ta sig an uppgiften med så extremt kort varsel och det är vi tacksamma för.

Slutligen, är ni medvetna om att Storbritannien bara två gånger gett den slutliga Mello-vinnaren sina 12 poäng? Och att Loreen bara fick 6 poäng och Måns 8 poäng? Vad har du för kommentar på det?
– Nej, det visste jag inte. Och hur länderna sedan röstat i ESC tar vi heller inte inte med i bedömningen när vi väljer våra jurygrupper.