Mellokrönika 1: Ett utvecklingssamtal

Idag startar Schlagerprofilernas 14:e år tillsammans på Melodifestivalen-turné.
FJORTON ÅR! Nästa år kommer det finnas artister i tävlingen som födde det där året som vi såg stackars Regina Lund genomlida ett totalt röst-meltdown under våra första repetitioner på plats tillsammans i ett klart och kallt Göteborg.

Nåväl. Eftersom mitt normala jobb-jag parallellt med turnén har utvecklingssamtal med mina medarbetare, så tyckte jag att det var dags att även Schlagerprofil-Ken kunde få ett sådant efter 14 år på jobbet.
Här är ett utdrag från protokollet.

Jobb-Ken: Så hur har arbetsbelastningen varit den senaste perioden tycker du?

S’Profil-Ken: Kul att du frågar just det. Du tar ju upp ungefär 90% av min tid. Sen ska resten räcka till allt annat och till mig. Du fattar att varje podd om ett år kanske tar 10 timmar att göra. Och vi har gjort åtta stycken på tre månader… Det är rätt långa kvällar om du ska hålla på och äta tid.

Jobb-Ken: Lagom, alltså. Nästa fråga. Hur tycker du om din nuvarande arbetssituation? Arbetsförhållanden, motivation, kollegor…

S’Profil-Ken: Min motivation är på topp just nu. Jag bara längtar efter att få kasta mig in Mello-bubblan, få höra årets låtar, få ägna 100% av min vakna tid till att aldrig ha ett större problem än att försöka lista ut vem som vinner. Dessutom har ju gänget som åker runt varje år blivit som en extra familj, några av mina absolut bästa vänner finns där, så jag är sjukt taggad. Dessutom tror jag poddarna gjort mig och Ronny ännu mera samkörda. Det känns som de sprutat in en rejäl dos adrenalin i vår Helan & Halvan-relation, och jag längtar efter att spela in Schlagerstudion igen.

Jobb-Ken: Toppen! Allt är perfekt alltså…

S’Profil-Ken: Nja. Vänta. Arbetsförhållanden sa du. Well… det är väl ingen hemlighet att snart 47-åriga Ken inte är riktigt lika lycklig över allt resande som den 30-åriga var. Det vet ju du med.

Jobb-Ken: Ah. Flygplan?

S’Profil-Ken: Japp. Flygplan. Förlåt Norrland, men Luleå är INTE mitt favoritstopp. Alls. När vi ändå är på gång: Alla städer som inte ligger två timmar bort med tåg och som har arenan på gångavstånd från centrum borde nöja sig med hockey. Kan jag få alla deltävlingar i städer som Linköping, Göteborg och Malmö, tack?

Jobb-Ken: Meh. Då är det ju ganska, jävla nära i år ändå. Snap out of it. Och ingen är intresserad av det ändå. Jag har fått flyga till Turkiet, Kina och Grekland. Och du var ju fan i Tel Aviv senast. Bit ihop.

S’Profil-Ken: Sure. Jag ska säga samma till dig på det möte du har på måndagen i vecka fyra. Bit ihop!

Jobb-Ken: OK. Glöm det. Tänker vi sätter upp lite mål istället. Säg tre saker som du åstadkomma under den närmaste schlagerperioden, helst saker som använder kompetenser som du har och som du vill du använda i större utsträckning.

S’Profil-Ken:
1. Dels vill jag vara mer kreativ. Släppa alla kontakter med dig och låta hjärnan skaka fram lite roliga, relevanta idéer till tex dessa krönikor så de slipper vara så ingenjörs-torra som den här. Komma på nya skoj frågor att ställa till artister och låtskrivare, och få fram samma energi och kul inslag i Schlagerstudion från någon toalett i Eskilstuna som vi fick i Studio Tel Aviv och Studio Lissabon. Det är lätt att ramla in i samma gamla hjulspår när man är bakis och sliten vecka fyra, men det vill jag lyckas lyfta oss ifrån.
2. Jag vill också försöka få mer feedback från de som lyssnar och läser det vi gör. Vi får så galet fina kommentarer, främst på Instagram och IRL, men det vore kul att få igång mera diskussioner på tex Facebook och här i bloggen. Gärna med förslag på vad vi kan göra mera (inom rimlighetens gränser).
3. Främst vill jag bara ha kul rakt igenom, inte fokusera på det som är jobbigt (som jag lätt gör) utan bara köra med alla de sjukt roliga människor som finns i Mello-bubblan, och sen förmedla denna känslan till alla därhemma så de känner att de har lika kul och att vi gör detta för dem.

Jobb-Ken: Yowza. Hold your horses Moder Teresa. Tror du du kommer lyckas med allt det där? Plus. Jag vet du har ett mål till…

S’Profil-Ken: ?

Jobb-Ken: Att inte gå upp 10 kg så vi hamnar i samma sits som under Mello 2009 när du inte kunde ha ett enda klädesplagg från vecka ett i finalveckan. Inklusive underkläder.

S’Profil-Ken: Inga kommentarer. Förresten. Hur gör vi med lönen?

Jobb-Ken: Ursäkta? Du använder ju upp ungefär hälften av det jag tjänar på hela året i olika hotellbarer under sex veckor. Jag tror vi slutar här. Trevlig resa. Vi ses varje måndag och tisdag.

S’Profil-Ken:  Vi får väl se…

Nu kör vi!