Det är över! Vi har ett resultat! Och vi är SÅ lyckliga och lättade!
PLUS… Vi har en gästartist som vi saknat under HEEELA turnén!
18 Comments
Kommentera
Följ oss på Instagram!
This error message is only visible to WordPress admins
There has been a problem with your Instagram Feed.
- RT @eurovisionbrent: When the 3-9 age group gives Loreen 1 point https://t.co/HQBeiQw98K
- #melfest #eurovision https://t.co/qjbPXF5SlG
- #melfest #eurovision https://t.co/FbqDSiAL5m
- #melfest #eurovision https://t.co/ibHu6Tvt8L
- #melfest #eurovision https://t.co/jfFkNtL1KB
- #melfest #eurovision https://t.co/vYR5wtQwtw
Vad tycker ni om Kempes komposition med Malerna Ernman och Helen Sjöholm
Hej!
Utan familj eller vänner som är tillräckligt intresserade av melodifestivalen för att föra en meningsfull diskussion med, så vänder jag mig hit för att få ur mig mina tankar så här efter festivalen.
Benjamin är en helt okej vinnare. Men känner inte något som helst engagemang i honom. Där handlar det ju som många sagt bara om numret. Låten för sig känns ganska svag. Men det fanns heller ingen annan låt jag kände var särskilt mycket starkare. Vet att ni oförtrutet hävdar att låtarna i år är bra och hänvisar till spotify. Det kan så vara, men om man uttrycker det så här istället. Det finns inga låtar i år som skapat något engagemang. Inga som blivit snackisar utanför mellovärlden. Och det är ett generellt problem jag sett de sista åren. De går bra på radio och spotify. Men för den stora massan är det inga det samtalas om eller ens förknippas med melodifestivalen. De enda låtarna de sista åren som lämnat såna spår är väl Bada nakna, Guld och gröna skogar och eurovisionvinnarna. MIssar säkert någon, men jag kan sakna att det finns låtar och ens nummer att diskutera med ”vanligt folk”. För 10-15 år sen känns det som att det alltid fanns spännande låtar och nummer som stack ut och som naturligt gav upphov till diskussioner och engagemang. Nu har ju ni suttit i juryn bägge två och säger ju att det inte finns så mycket mer spännande av de som ratas. Speciellt saknar man ju bra låtar på svenska. Det låter i min värld helt sanslöst. Nåt måste göras, men vad vet jag inte.
En annan sak som gör att mitt intresse börjar naggas i kanten är programmet i sig. Många har ju klagat på manus, brist på röd tråd och gapiga programledare. Jag håller helt med i det. Men jag känner också att programmet har ett större problem. Det är alldeles för förutsägbart. Det har haft samma upplägg, produktion och utseende i stort sett i femton år. Svt slår på stora trumman för att de byter färg på ballonger, byter bakgrundsmusik i artistpresentationerna eller byter utseende på loggan, men som vanlig tittare märker man inte det. Produktionen som helhet ser likadan ut. Och är därmed också väldigt förutsägbar och ospännande. Alla människor som jobbar med festivalen är kompetenta, har gjort det i många år och är trygga i sina roller. Men jag känner att det börjar kännas tråkigt. Skulle vilja skaka om på riktigt. Bli rejält överraskad. Sitta på helspänn och nyfiket se vad som väntar. Lite som på 90-talet när mellon gick mellan Stockholm, Göteborg och Malmö och hade helt olika uttryck för varje år. Då kunde vad som helt hända. Nu är det som kan hända att det är ett shownummer eller humorinslag är mer eller mindre bra. Ofta mindre bra.
Jag skriver det här för att jag med viss sorg känner att mitt engagemang börjar sjunka. Jag vill hitta tillbaka till när melodifestivalen var en oförutsägbar fest som alla pratar om. Där inslag och låtar och programledare var något som alla hade en åsikt om.
Många intressanta tankar där! Din text känns också väldigt personlig, så svårt att komma med några invändningar. Så se svaret nedan som mina tankar, som såklart inte är mera rätt än de tankar du har, bara lite annorlunda!
Jag håller nog inte med dig alls om att det var bättre förr vad gäller låtarna. Spotify är väl en sak, men låtarna spelas också mycket på P4, ligger på Svensktoppen och Frans fick en Grammis. Varje år kommer nya artister som hamnar i Diggiloo-turnéer och i Så ska det låta (osv) och för mig så känns tiden för 10-15 år sedan med Charlotte Perrellis kördansare, Brandstas brandmanskläder, Lenas mickstativ eller The Arks snurrplatta som främsta effekter mils långt från där alla nummer är idag med professionella dansare, Måns Z, Benjamin, Ace Wilders kuber, Robins rullband osv.
Vad man sedan tycker smakmässigt om musiken handlar ju alltid mycket om ålder. Jag släppte hela tävlingen på nittiotalet för den inte påminde om festivalen jag växte upp med på åttiotalet. Mina föräldrar saknade sextiotalets musik när jag höll på Främling. osv. Numera har jag fått tillbaka mitt intresse för ny musik, och försöker följa alla listor och bloggar så jag vet vad som känns spännande. jag är ju själv inte mycket för musik som bara skapats för tävlingen (typ Icarus) så det är kanske därför jag tycker musiken är precis där den borde vara.
Riktigt bra låtar på svenska kan jag dock sakna också. Inte minst som det är en av de största Eurovision-trenderna just nu (nationella språk). Men Samir & Viktor kom ju ändå fyra. Så jag hoppas på ett trendbrott.
Vad gäller programmen så har man ju definitivt ett problem där. jag tycker inte man behöver gå så långt tillbaka som tiden innan 2002 för att det varit olika färg på programmen. Det gäller bara att ha en tydlig tråd/idé. Kristian Luuks år var väldigt olika från Petra Medes år. Men när allt blir idéfattigt och manuslöst som i år, ja då känns det verkligen tomt och innehållslöst och som en parodi på sig själv. Förstår precis hur du menar med att allting då blir väldigt, väldigt förutsägbart – hur mycket världsklass produktionen än håller. Sen vill jag verkligen inte tillbaka till hur produktionerna såg ut förut. De är bedrövliga rent TV-mässigt om du kollar på dem nu och väldigt mycket barn av sin tid. Men någonting måste de ju absolut göra.
Tack för så gediget svar! Kan mycket väl vara så att jag inte längre följer de plattformar där den moderna musiken spelas och finns på samma sätt som förr. Jag gillar i grunden att festivalen är modern och musiken följer med sin tid. Kan dock vara så att jag just nu befinner mig alltför långt ifrån den typen av musik i min smak för att känna engagemang. (Den där Dotter-hypen hos er och övriga recensenter flög exempelvis högt över huvudet på mig) Christer Björkman pratar ju ofta om värdeord som han brukar presentera för låtjuryn och produktionen. Hade jag fått välja ett ord i urvalsprocessen som jag tycker saknats de sista tio åren i låtarna är det ”MELODIER”. Nu känns det som att det handlar 90 % om produktion och 10 % om melodier.
Apropå programmen så är det naturligtvis inte så att jag längtar efter de produktioner som var förr på 90-talet. Men jag gillade oförutsägbarheten i att det var helt nya uttryck och vad som helst kunde hända. Och som du säger, det går att göra mycket inom ramen för den numera extremt väloljade svt-maskinen som melodifestivalen är. Men det görs inte. Jag längtar efter en sändning med nerv. Min känsla är att alla svt-medarbetare känns allt för trygga i sina roller.
En tanke som slog mig också är att man numera genom att exempelvis följa er vecka ut och vecka in redan vet allt som kommer hända innan sändning. Kanske bidrar även det till att sändningarna saknar överraskningar…
Tack i alla fall för säsongen! Ni är alltid en fröjd att höra även om jag inte alltid håller med. Eurovision bryr jag mig inte om, så jag följer nog inte det så noga. Men jag hoppas ni orkar köra nästa år i melodifestivalen igen.
Ännu fler bra tankar! Och just den där grejen att man får veta allt innan när man följer oss (och andra) kan jag absolut förstå. För oss ÄR ju Melodifestivalen något HELT annat numera när man åker runt med den. Efter 11 år (för mig, Ken) så har det liksom blivit så som det är. Vi får ju liksom fortfarande överraskningarna hela tiden på repen. Men det får man ju inte om man följer oss och läser om det och ser klippen etc. Blir ju en annan sak.
Och jag kan också sakna tydliga refränger och låtbyggen (och höga bpm) – men jag har liksom saknat dem så länge i så mycket musik att jag inte tänker på att det inte finns så mycket i Mello heller längre kanske…
Stort tack för i år! Att se era schlagerstudios, betyg, tippningar och att vara med här och nördsnacka i kommentarsfältet har famimig blivit en nästan större del av Mello-upplevelsen än själva sändningen på lördagen. Ni är bäst, sluta aldrig!
Vad gäller finalen – vad kan man säga som inte redan är sagt liksom? Grymt resultat, Jessica och Mendez orimligt långt ner, gör om hjärtröst-systemet så att rösterna inte smetas ut, i helvetet står Solala och Caroline av Ugglas för underhållningen – skulle kunna gå på i all evighet men stannar där!
Och herregud – Alexander Rybak – jag är alldeles kissnödig av förtjusning över alla härliga sågningar som kommer att regna över det där numret och låten den närmaste månaderna. David Brent från The Office ringde och vill ha sitt artisteri tillbaka!
Hahahaha. ÄLSK på David Brent-kopplingen! Jag kommer sno den rakt av i olika sammanhang. 😀 Och tack för alla kommentarer och fina ord!
Haha, kör på bara! Den bjuder jag på =)
En sak till slog mig i morse när jag lyssnade på Schlager-Micke och hans vänner och de diskuterade slutresultatet och avvägningen av jury- och folkröster.
Mendez var ju ändå trea bland folket – och bara fem poäng bakom Benjamin . Mendez hade 9,7 procent (1 357 415 röster) och Benjamin hade 10.5 procent (1.467 367). Nu är jag verkligen ingen statistiker, men det borde ju innebära att skillnaden dem emellan bara var 109 952 röster. Så av nästan 14 miljoner röster så var SVT, tack vare att appen ”smetar ut” folkets röster, blott en knapp promille (109 952/13 993 975) från en situation där Mendez kunde varit etta hos folket men ändå kommit sist totalt. DÅ kan vi snacka om ramaskri!
Jag tror, precis som Marcus Björkander var inne på i Schlager-Micke-podden, inte att SVT kommer förändra appen till nästa år eftersom de alltid ändrar i tvåårsintervaller – men bara tanken på att ovanstående scenario skulle kunna inträffa nästa år borde ju vara nog för att de skulle frångå sina principer och fixa till appröstandet på något sätt till 2019.
Skönt att det blev en låt vi inte behöver skämmas för!
Väntar nu spänt på att SVT ska visa årets statistik så vi kan få ett analysspäckay inlägg från Ken *förväntansfull* 😀
Haha. Jag lovar göra mitt bästa när det dyker upp. kanske får det ”bara” bli en podd. Jag är (just precis nu bara) vääääldigt tom i skallen på att få ur mig ord. 🙂
Glömde en sak: Boka upp Edward af Sillén NU, och ge honom en jäkla massa pengar för att styra upp det här sjunkande skeppet! Bra där Björkman…du har redan tänkt på det, fint. Ciao!
Wow, så spännande final och ett perfekt resultat! Hade Felix som favorit först, för den berörde mig så mycket mer än Benjie, som utan numret inte var mer än ok, som dessutom var ganska rörigt mot slutet i delfinalen. Men när jag såg att de förbättrat ljuset och dragit ner på wailningen och hade mer direkt sång sista minuten, då insåg jag att den skulle vinna. Helt rätt, det kommer gå väldigt bra i ESC nu, tack! Och TACK till er två underbara människor! Ni gör ett superjobb, som står ut med denna usla produktion i år, (var inte Ugglas låt playback?! Katastrofkasst!) förutom Helen som var helt magisk, skoja bara, men helt ok alla fall, haha. 😀 Mot nya upptåg! Hoodiladi!
Ps Hälsta FabFred att han va underbar ikväll!
Har jag varit för negativ mot er eller?
Va? Har du? Näää. Det tror jag inte? Vad menar du? Kör på!
Njaee, tänkte att när jag inte fick nåt gensvar på min kommentar, som de flesta fick, att ni var sura eller nåt…?
Haha, nädå. Ibland hinner vi bara inte svara (eller har inget bra svar). Jag ska kolla vad du skrev.
Om det var det här du menade så glömde vi nog bara skriva tack. 🙂 Tack.
Hahahah, mina vänner/kollegor sa samma sak – ”men gud vilken bra final det är i år!!” Jag skrattade gott åt det, och påminde dem om att de gnällde under deltävling 1 om hur dåååliga låtarna var… folk lär sig aldrig! 😉
och, Åh! EDIN! Vi har saknat dig! <3
Kommer sakna er MASSOR framöver – hoppas att ni kör några Eurovision-poddar framöver!! Kram och tack för allt! <3