Partyglatt, hunkigt & billigt – en Kievrapport

Dags för en liten uppdatering om våra äventyr i Kiev. Nu har vi varit här i drygt fyra dagar och njuter för fulla muggar av Kiev. Solen må lysa med sin frånvaro men vem har tid att sola resonerar vi?

Staden i sig är en positiv överraskning: Charmigt, tryggt, lätt att ta sig fram och framför allt billigt. Att åka tunnelbana kostar i svenska kronor 1,50 kr. En öl kostar 6 kr och en 0,30 l flaska vodka kostar ca 18 kr. Vi har hittat ett grymt hamburgerställe precis intill vårt hotell där burgarna med dip och strips till kostar 30-40 kr. Dessutom har dom grymma cocktails som kostar 30 kr styck. True Burger är ett måste om man ska besöka Kiev. Att de dessutom har ett regnbågsklistermärke på dörren och fritt wi-fi är ljuvligt.

Euroclub är rätt härligt. Bra dj:s förgyller kvällarna genom att spela ESC-pärlor inför en väldigt danssugen publik. Vi dj:ade i tisdags natt och gick på klockan 03.30 och fick spela i en halvtimme innan en vakt sa att det var dags att stänga. Efter lite om och men lyckades vi få fortsätta att köra till 05 i alla fall så vi hann med alla våra måsten: Loin D ´Ici, La La Love, Contigo, Moja Stikla, Wild Child, Moustache, Je ´t adore, Verona, Popular, Kom, What About My Dreams, och såklart, Love Love Peace Peace. Givetvis blev det allsång på dansgolvet framför en lycklig upphovsman (Edward af Sillén).
Att det tar sin beskärda del att ta sig fram i barerna är det stora minuset men det beror oftast på att bartendrarna står och skiktar shots som heter Verka, Jamala och Ruslana. Verka är godast såklart.

 

Igår kväll var vi först ute och åt genuin ukrainsk mat innan vi drog till EuroClub. Vi skulle bara dit och kolla in Måns, Robin och Krista som alla uppträdde på Wiwiblogs-kvällen. Alla artister fick massa jubel och stämningen var på topp. Så på topp att vi bestämde oss för att stanna längre, och längre, och längre… Men vem kan säga nej till att hänga backstage med Edward och Måns tillsammans med franska Alma, montenegrinske Slavko och lite annat löst folk.

Snyggast på EuroClub igår?
Dom här Ace Wilder-fansen från Danmark.

 

…i viss konkurrens med den här snyggingen som tagit delar från sina favoritlåtar i årets ESC och gjort sig en tröja. Självklart var I Cant Go On med.

När vi ser sändningarna sitter vi alltid i pressrummet i anslutning till arenan. Det är en underbar stämning när ”journalister” från hela världen samlas och hejar på sina respektive länder. Häromkvällen fick en modlav ett glädjeutbrott utan dess like när landet ropades ut som finalist. Han skrek, hoppade och skakade okontrollerat. Ken är extra glad över att man i Ukraina säljer öl i pressrummet. Ronny är missnöjd över att det just bara är öl.

Imorse var det sol i alla fall så då passade vi på: