Första repetitionen: Adrijana

Dags för lite rap i Melodifestivalen! Kommer ni ihåg när det dök upp första gången? Det gör vi. Tyvärr.

Men den förtränger vi snabbt! Över till Adrijana!
Jag älskar den här låten. Så jäkla bra!

Adrijana startar längst ut på den spetsiga scenen och i bakgrunden står två svartklädda ballerinor på höga, cirkulära podier. Ser väldigt nice ut. Och Adrijana är jävligt cool, sjunger bra och känns som en brud med full koll och grym attityd. Det första repet känns dock något introvert och man släpps liksom aldrig in i hennes bubbla. Texten och låten som kom fram så tydligt på skiva når liksom inte ändra fram.

Jag hoppas det styr upp sig fram till lördag (hey, det här är första repet för en ung debutant – jag har sett LÅNGT värre saker som sedan gått raka vägen till final när det blivit dags för TV-sändning) för det här är en av mina absoluta favoriter den här veckan som jag SÅ gärna skulle se bland de fyra.

Min mage säger nog att det kanske inte nåt dit, men jag skulle bli oerhört glad om jag hade fel.

Om Boris nånstans känns som något som nån skrivit för att det ska låta ”som det låter på radio just nu” så ÄR detta bara en låt som låter som musik låter på radio just nu. Utan att behöva anstränga sig liksom. Love it. Om inte annat så får den här låten bana väg för mera musik som låter så här framöver.

Och ja. Det är bättre redan på repetition två. Yay!