Ellen Benediktson är alltså tjejen som SVT hittade just i den här arenan när hon hoppade in som stand-in för fransmännens bidrag i Eurovision i våras, och wow, det är inte svårt att förstå vad de såg: Den här tjejen sjunger skiten ur det mesta. Jäklar vilken pipa!
Låten är inte illa den heller. Den har ekon av schlagerbidrag som Marie Lindbergs Trying to Recall, men samtidigt en otroligt skön känsla av femtiotal och dess stora sångerskor, och Ellen sjunger den framför en supersnygg ljusrigg med gigantiska lampor ute på publik-pucken.
Däremot är det väldigt svårt att sia om framgångarna på lördag. Ena stunden tycker jag det här är supervacker och en klar finalkandidat. Andra stunden hör jag personer runt omkring mig sucka över hur enformig låten är och att de håller på och somna och jag tänker plötsligt att det händer ju inte så speciellt mycket när man kommit över första ”chocken” över hur bra Ellen är och vilken röst hon har…
Klurigt. Jag kommer garanterat ha detta på min Spotify-spellista – men jag har svårt att sia om exakt när den kommer att vara tillgänglig för mig där. Förra året hade detta gått direkt till Solna vilken vecka som helst. I år, och speciellt i det här startfältet, är det inte ens säkert att den hamnar bland de fem. Men jag håller tummarna.
