Jag har en känsla av att om jag skriver något negativt här så kommer – Schlagerprofilerna likt bloggandets svar på Baccara – åka runt i två olika versioner nästa år…
Lyckligtvis så är det här ett schlagertåg – nej, Boström du lurar inte mig trots att produktionen är vass, det här ÄR en G:son-schlager av bästa märke – som jag kan åka med på samma sätt som jag kunde stödja Ronny i hans korståg för Something in Your Eyes för något år sedan. Lite Lili&Susie möter Lady Gaga.
Sacha Jean Baptiste har en oslagbar fingertoppskänsla för att göra nummer i den här tävlingen som träffar helt rätt ton (minns Ranelid i fjol, Love Generation etc) och de tre tjerna lyckas framföra den här danspopsmockan till låt på helt rätt sätt utan att kännas för gamla (och jo, jag skriver det med vetskapen om att bara en av dem är äldre än undertecknad), felplacerade eller ”corny”. Lite rörigt på ett första rep, men snyggt i grunden.
Man kan tycka precis vad man vill om den här genren – och gudarna ska veta att min kollega får höra OTROLIGT mycket om vad man bör tycka varenda år – men den utgör en ryggrad i den här tävlingen som vore livsfarlig att ignorera helt.
Det här är för brudarna i rosa boa som tar med sina barn till fredagsrepen i kalla ishallar, till de bögar som (likt Ronny och jag) fortfarande finner oss hänga på ställen där Stay the Night, Kom och Jag ljuger så bra fyller dansgolven och för alla de som sitter hemma med sitt vittvinsglas och har laddat hela veckan för att kolla Melodifestivalen och inte förstår hur Thorsten Flinck gick vidare i AC men inte Christer&Lotta, Timoteij eller Sean Banan.
Det är också för de av oss som tycker det behövs mycket mer kul och glimt i ögat i det här TV-programmet, hur lite vi än slänger på schlagerpop i våra lurar resten av året.
Huruvida det räcker till för att avancera i tävlingen 2013 låter jag dock vara osagt.
