Jag ska säga innan jag fortsätter det här inlägget att jag gillar den här låten på skiva och den kommer förmodligen gå varm på Spotify hos mig under våren…
…men med det sagt så blir det lite, lite känslan av ett pausnummer på scenen. Eller kanske rättvisare ett kul Eurovision-bidrag från något före detta öststatsland som man dansar sönder sig till på Euroclub (men som man inte riktigt trodde skulle kunna dyka upp i Sverige)…
..men party är det. Som fan. Det råder det ingen tvekan om. Huruvidare det är en finalist är svårare att säga. Caisa känns lite svajig röstmässig på de här första repen (nervositet?) och saxofonslingan är ju verkligen en älska-eller-totalt-avsky-grej. Dessutom är numret lite rörigt. Men topp fyra borde väl vara gjutet i en ganska blek delfinal som denna. Eller är det bara jag som hoppas för jag guilty pleasure-gillar låten?
Tillägg: Gigantiska ballonger slängs ut mot slutet. Alltså ENORMA ballonger. Och rök. Som låter så mycket så öronen kroknar. Stackars de på rad ett…
Bonus: Det finns något smutsigt i mig denna torra vinter som gör att jag går igång lite på Feiner och hans saxofon när han lämnar podiet. Det kan vara det där putet på bilden i senaste QX också. Ville bara säga det.
