FRANKRIKE
2019
Artist: Bilal Hassani
Låt: Roi
Låtskrivare: Bilal Hassani, Madame Monsieur & Medeline
Uttagning: Frankrike satsade för andra året i rad på formatet Destination Eurovision med två semifinaler och en direktsänd final. Precis som 2018 hade man stor variation på låtarna och artisterna, men nytt för i år var att den inhemska juryns röster var borta och TV-tittarna (tillsammans med en internationell jury) valde vinnare både i semifinalerna och i finalen.
Vann gjorde låten Roi, faktiskt skriven av bandmedlemmarna i förra årets vinnarduo Madame Monsieur, som var folkets överlägsna favorit. Precis som förra året (då jurygrupperna hade Mercy på en tredje plats) så var den internationella gruppen helt oense med det franska folket. De placerade sångaren Bilal (som förutom vinnarlåten klämde av förra årets ESC-tvåa Fuego i finalen) bara först på plats fem.
Om deltagaren: 19-åriga Bilal Hassani slog igenom i franska Junior The Voice 2015 sjungandes Rise Like a Phoenix, coachad av Schlagerprofilerna-favoriten Patrick Fiori (ESC 1993). Öppet homosexuelle Bilal har hyllats av fransk gay-media som ”an icon for French LGBT+ youth”.
Officiell video
ESC-historia tom 2015
Trots att de varit med i alla tävlingar utom två sedan starten, så hade Frankrike aldrig någonsin kommit sist förrän 2014 när Twin Twin endast fick två poäng (varav en från Sverige) och hamnade toksist i finalen i Köpenhamn. Kanske låg det lite i luften dock, de hade ändå hamnat på plats 22 med Anggun 2012 och på plats 23 med Amandine 2013.
Lite roligare då kanske att nämna att landet har fem guld, det senaste fick de 1977, fyra silver (det mest berömda är kanske det som Amina fick nöja sig med när Carola snodde hem guldet 1991 på grund att vi hade samma poäng, lika många tolvpoängare, men Sverige hade flera tior) och sju brons. Under nittiotalet så satsade Frankrike, efter ett medalj-fattigt åttiotal, ganska hårt på att föra fram musikaliska och folkliga minoriteter i tävlingen, något som förmodligen fick stora konsekvenser på vad som sedan kom att skickas in från olika länder. Resultaten lät inte vänta på sig och första halvan av nittiotalet hamnade Frankrike konstant på topp tio (Serge Gainsbourg-pennade White and Black Blues som kom tvåa 1990 med Joëlle Ursull är bara ett bra exempel av många på detta).
2000-talet började också med en boom för Frankrike med två vackra ballader som båda var favorittippade och hamnade topp fem – men sedan var det tvärstopp. Fram till 2008 hade den forna stormakten väldigt svårt att få någon uppmärksamhet i en tävling som dominerades allt mer av hungriga nya länder. Intresset på hemmaplan stendog.
Efter år av mörker mörker så kom Sébastien Tellier och intresset vände tillbaka. Plötsligt insåg franska artister att det gick att lansera sig i det där programmet som ingen längre brydde sig om, och 2009 stod superstjärnan Patricia Kaas plötsligt i ESC och sjöng Et s’il fallait le faire till en åttondeplats. Efter att starkt favorittippade Amaury Vassili bara kom på plats elva i Düsseldorf med sin operalåt Sognu, så verkar det dock som luften gick ur landet igen, något som alltså befästes med sistaplatsen i Köpenhamn och 2015s tredje-från-slutet-med-bara-fyra-poäng-plats med Lisa Angell. Bakom spakarna hände dock något mellan 2014 och 2015. TV-kanalen France 2 tog över från France 3, och ny luft vädrades nu av ett nytt peppat gäng och högre tittarsiffror.
2016
Effekten visade sig direkt. Amir kom till Stockholm som en av storfavoriterna, och även om det inte gick hela vägen för J’ai cherché (möjligen på grund av en lite lätt ofokuserad scenshow), så var sjätteplatsen i Globen fransmännens bästa placering på fjorton år och med deras högsta poäng någonsin i tävlingen. Låten blev dessutom den största hiten från programmet på hemmaplan på år och da’r.
2017
Efter Amirs succé i Stockholm var förväntningarna höga på 27-åriga Alma och hennes snygga låt Requiem. Någonstans tappade fransmännen bort den riktiga succén med en omotiverad språkblandning och en enorm LED över Paris som i stort sett slukade Alma på scenen, men en tolfteplats får ändå ses som en hyfsad framgång för ett av de hungrigaste Big5-länderna.
2018
Frankrike satsade stort på två semifinaler och en direktsänd final och vann gjorde duon, tillika fan-favoriterna, Madame Monsieur (sångerskan Émilie Satt och producenten Jean-Karl Lucas). 13:e platsen för Mercy var väl godkänd, men följde ändå trenden av en nedåtgående resultatspiral sedan Amirs sjätteplats i Stockholm.
År | Artist | Bidrag | Placering | Poäng |
1956 | Mathé Altèry | Le temps perdu | 2 | ? |
1956 | Dany Dauberson | Il est là | 2 | ? |
1957 | Paul Desjardins | La belle amour | 2 | 17 |
1958 | André Claveau | Dors, mon amour | 1 | 27 |
1959 | Jacques Philippe | Oui, oui, oui, oui | 3 | 15 |
1960 | Jacqueline Boyer | Tom Pillibi | 1 | 32 |
1961 | Jean-Paul Mauric | Printemps, avril carillonne | 4 | 13 |
1962 | Isabelle Aubret | Un premier amour | 1 | 26 |
1963 | Alain Barrière | Elle était si jolie | 5 | 25 |
1964 | Rachel | Le chant de Mallory | 4 | 14 |
1965 | Guy Mardel | N’avoue jamais | 3 | 22 |
1966 | Dominique Walter | Chez nous | 16 | 1 |
1967 | Noëlle Cordier | Il doit faire beau là-bas | 3 | 20 |
1968 | Isabelle Aubret | La source | 3 | 20 |
1969 | Frida Boccara | Un jour, un enfant | 1 | 18 |
1970 | Guy Bonnet | Marie-Blanche | 4 | 8 |
1971 | Serge Lama | Un jardin sur la terre | 10 | 82 |
1972 | Betty Mars | Comé-comédie | 11 | 81 |
1973 | Martine Clemenceau | Sans toi | 15 | 65 |
Deltog inte 1974 | ||||
1975 | Nicole Rieu | Et bonjour à toi l’artiste | 4 | 91 |
1976 | Catherine Ferry | Un, deux, trois | 2 | 147 |
1977 | Marie Myriam | L’oiseau et l’enfant | 1 | 136 |
1978 | Joël Prévost | Il y aura toujours des violons | 3 | 119 |
1979 | Anne-Marie David | Je suis l’enfant soleil | 3 | 106 |
1980 | Profil | Hé, hé M’sieurs dames | 11 | 45 |
1981 | Jean Gabilou | Humanahum | 3 | 125 |
Deltog inte 1982 | ||||
1983 | Guy Bonnet | Vivre | 8 | 56 |
1984 | Annick Thoumazeau | Autant d’amoureux que d’étoiles | 8 | 61 |
1985 | Roger Bens | Femme dans ses rêves aussi | 10 | 56 |
1986 | Cocktail Chic | Européennes | 17 | 13 |
1987 | Christine Minier | Les mots d’amour n’ont pas de dimanche | 14 | 44 |
1988 | Gérard Lenorman | Chanteur de charme | 10 | 64 |
1989 | Nathalie Pâque | J’ai volé la vie | 8 | 60 |
1990 | Joëlle Ursull | White and Black Blues | 2 | 132 |
1991 | Amina | C’est le dernier qui a parlé qui a raison | 2 | 146 |
1992 | Kali | Monté la riviè | 8 | 73 |
1993 | Patrick Fiori | Mama Corsica | 4 | 121 |
1994 | Nina Morato | Je suis un vrai garçon | 7 | 74 |
1995 | Nathalia Santamaria | Il me donne rendez-vous | 4 | 94 |
1996 | Dan Ar Braz & l’Héritage des Celtes | Diwanit Bugale | 19 | 18 |
1997 | Fanny | Sentiments songes | 7 | 95 |
1998 | Marie Line | Où aller | 24 | 3 |
1999 | Nayah | Je veux donner ma voix | 19 | 14 |
2000 | Sofia Mestari | On aura le ciel | 23 | 5 |
2001 | Natasha St-Pier | Je n’ai que mon âme | 4 | 142 |
2002 | Sandrine François | Il faut du temps | 5 | 104 |
2003 | Louisa Baïleche | Monts et merveilles | 18 | 19 |
2004 | Jonatan Cerrada | À chaque pas | 15 | 40 |
2005 | Ortal | Chacun pense à soi | 23 | 11 |
2006 | Virginie Pouchain | Il était temps | 22 | 5 |
2007 | Les Fatals Picards | L’amour à la française | 22 | 19 |
2008 | Sébastien Tellier | Divine | 19 | 47 |
2009 | Patricia Kaas | Et s’il fallait le faire | 8 | 107 |
2010 | Jessy Matador | Allez Ola Olé | 12 | 82 |
2011 | Amaury Vassili | Sognu | 15 | 82 |
2012 | Anggun | Echo (You and I) | 22 | 21 |
2013 | Amandine Bourgeois | L’enfer et moi | 23 | 14 |
2014 | Twin Twin | Moustache | 26 | 2 |
2015 | Lisa Angell | N’oubliez pas | 25 | 4 |
2016 | Amir | J’ai cherché | 6 | 257 |
2017 | Alma | Requiem | 12 | 135 |
2018 | Madame Monsieur | Mercy | 13 | 173 |
2019 | Bilal | Roi |
Schlagerprofilernas favoritbidrag:
(bara Kens favorit)