ESTLAND

2019

Artist: Victor Crone
Låt: Storm
Låtskrivare: Victor Crone, Stig Rästa, Vallo Kikas, Fred Krieger & Sebastian Lestapier

Uttagning: Eesti Laul 2019 hade 24 tävlande låtar uppdelade på två semifinaler, där hälften av låtarna från varje deltävling gick vidare till en tolvlåtars-final. I varje semi hann man på sätt och vis med både en vanlig svensk deltävling och en Andra Chansen, eftersom en jury + TV-tittarna först plockade vidare fyra låtar direkt till final, och sedan, i en andra omgång, valde tittarna själva ytterligare två av de sex som blivit över.

I finalen valdes tre låtar vidare av en sjumannajury plus TV-tittarna, och sedan valdes vinnaren bara av publiken i en andra omgång. Åsikterna om vad som var den värdiga vinnaren var väldigt olika hos juryn och tittarna, möjligen årets största diskrepans mellan jury och tittare i någon nationell uttagning, då tittarnas favorit Victor Crone bara fick ynka två poäng av juryn, som hade svensken och hans låt Storm rankad fyra från slutet. Det räckte dock för att med nöd och näppe gå till andra omgången som låt tre (låten delade poäng med en annan låt, men eftersom den var folkets favorit rankades den högre) där som sagt bara folkets röster gällde, och då vann den naturligtvis.

Om deltagaren: 27-åriga Victor Crone föddes, och växte upp, i Österåker i Sverige. Trots att han släppt nio singlar innan Storm (bland annat en under artistnamnet Vic Heart) så är han mest känd för att ha tagit sig till Andra Chansen tillsammans med Behrang Miri i Melodifestivalen 2015 med låten Det rår vi inte för. Den låten låg för övrigt högre på listorna i Estland än i Sverige, och enligt officiella hemsidan så bor numera Victor i Estland.

Låtskrivaren Stig Rästa, som lärde känna Victor Crone under ett songwriting camp i Stockholm, känner ni naturligtvis igen ifrån Eurovision i Wien 2015 där han och Elina Born hamnade på plats sju i finalen med fina Goodbye to Yesterday.

Officiell video

ESC-historia tom 2015

Estland är ett av alla de många länder som ville vara med i Eurovision redan 1993 (några år efter murens fall) men som då vackert fick vänta efter eftersom de inte klarade kvalet.
Starten var trög – de hamnade näst sist – men redan året efter small det till. Då sjöng Maarja-Liis Ilus & Ivo Linna Kaelakee hääl och knep en femteplats. Därefter följde en rad fina topp tio-placeringar de närmaste åren, en svit som såklart kröntes av segern i Köpenhamn 2001, då Tanel Padar & Dave Benton lite oväntat gick och vann med Everybody och när svenska Anna Sahlene plockade en bronsmedalj på hemmaplan året efter.
Sen blev det mörkt. Väldigt mörkt. Året efter Sahlene kom Ruffus bara på plats 21 och när sedan semifinaler infördes året efter var det tvärstopp för Estland som under flera år inte lyckades komma till final en enda gång). Botten var på många sätt nådd när Kreisiraadio framförde Leto svet med bikinidamer och lök-skyltar 2008.
Så vad göra? Det Estniska TV-bolaget ETV bestämde sig för att skrota sitt uttagningsprogram Eurolaul (som huvudsakligen via juryröster valt ut bidraget sedan 1993) och istället satsa på det nya konceptet Eesti Laul. Ett koncept med mer fokus på publikröster och med mer fokus på estnisk musik och musik som kanske inte var direkt designad för Eurovision. Resultatet lät inte vänta på sig. Redan första året skickade Estland Urban Symphony med Rändajad, tog brons i sin semifinal och kom sexa i finalen, en bedrift som sedan återupprepades 2012 då den välhängde favoriten Ott Lepland blev sexa med Kuula. 2015 hamnade landet på en väldigt fin sjundeplats (de var telefonröstarnas femte-favorit) med lika fina Elina Born & Stig Rästa med låten Goodbye to Yesterday.

2016

Förra året fick Estland, kanske lite oväntat, sin absolut sämsta placering någonsin när Jüri Pootsmann inte bara missade finalen, utan kom absolut sist i sin semifinal med Stig Rästa-pennade Play.

2017

Koit Toome & Laura åkte till Kyiv med en av årets största fan-favoriter i bagaget. Tyvärr visade sig Europas jurygrupper vara långt mycket mer kallsinniga till Verona, när de placerade bidraget näst sist. Då hjälpte inte en sjätteplats hos ”folket” eller Koits MeMe-förevigade stirr in i kameran. Esterna hamnade utanför final för andra året i rad.

2018

La Forza visade sig vara en kraft att räkna med. Elina Nechayevas operadänga, med tillhörande gigantisk klänning med projiceringar, tog Estland till en snygg åttondeplats i Lissabon, precis bakom Sverige.

År	Artist	Bidrag	Final	Poäng	Semi	Poäng
1993	Janika Sillamaa	Muretut meelt ja südametuld	i.u.	i.u.	5	47
1994	Silvi Vrait	Nagu merelaine	24	2	i.u.	i.u.
Deltog inte 1995
1996	Maarja-Liis Ilus & Ivo Linna	Kaelakee hääl	5	94	5	106
1997	Maarja	Keelatud maa	8	82	i.u.	i.u.
1998	Koit Toome	Mere lapsed	12	36
1999	Evelin Samuel & Camille	Diamond of Night	6	90
2000	Ines	Once in a Lifetime	4	98
2001	Tanel Padar, Dave Benton & 2XL	Everybody	1	198
2002	Sahlene	Runaway	3	111
2003	Ruffus	Eighties Coming Back	21	14
2004	Neiokõsõ	Tii	i.u.	i.u.	11	57
2005	Suntribe	Let’s Get Loud			20	31
2006	Sandra Oxenryd	Through My Window			18	28
2007	Gerli Padar	Partners in Crime			22	33
2008	Kreisiraadio	Leto svet			18	8
2009	Urban Symphony	Rändajad	6	129	3	115
2010	Malcolm Lincoln & Manpower 4	Siren	i.u.	i.u.	14	39
2011	Getter Jaani	Rockefeller Street	24	44	9	60
2012	Ott Lepland	Kuula	6	120	4	100
2013	Birgit Õigemeel	Et uus saaks alguse	20	19	10	52
2014	Tanja	Amazing	i.u.	i.u.	12	36
2015	Stig Rästa & Elina Born	Goodbye to Yesterday	7	106	3	105
2016	Jüri Pootsmann	Play	i.u.	i.u.	18	24
2017	Koit Toome & Laura	Verona	i.u	i.u	14	85
2018	Elina Nechayeva	La Forza	8	245	5	201
2019	Victor Crone	Storm

Schlagerprofilernas favoritbidrag: