Det finns en viss ironi i att jag spenderat hela dagen på ett hotellrum i Skellefteå snickarndes på vad som ska/skulle bli Schlagerprofilerna 3.0. Vi har tänkt ett bra tag på att boosta upp bloggen på ny domän och med nya features, och nu äntligen är/var det gång. Samtidigt är ifrågasätter både jag och Ronny i år om vi verkligen kommer fortsätta med det här.
Nej, det handlar inte om att inte våra låtar går vidare. Det vore patetiskt. Och överlevde Ronny ”En Gång För Alla” 2004 och jag Le Kid 2011 så överlever vi nog både Swedish Housewives (kan meddela att Ronnys favorit efter Eddie ikväll var State of Drama, så han fick i alla fall något) och whatever comes next. Det är inte det.
Det handlar bara om att vi förstår inte den här tävlingen längre. Den är någon annans. Inte vår. Det är inte det där TV-programmet vi klamrat oss fast vid sen vi var sex-sju och liksom kunnat och förstått utan och innan. Det är någon annas TV-program nu. Typ 3,5 miljoner tittar och det är hela Sveriges fest, men vi är inte inbjudna längre. Not on the guest list.
Elin kom sist. Ingen chock. Men sen. Jag vet liksom inte vart jag ska börja? Delades alla de här rösterna från oss som brukade gilla tävlingen och som tänker ”vad kan funka i Eurovision” upp så mellan Amanda, Eddie, Janet, Caroline & Martin att alla föll? Jag tänker inte ens försöka förstå.
Jag har egentligen inget problem med att en grupp som Ravaillacz är med i Mello. Men kolla på finalen Sverige har röstat fram tills nu… Finns det NÅGOT utom YOHIO ni kan se i Malmö där? Och han är då ändå 90% stjärna och 10% låt… Sverige tänker alltså att en skämttext om schlager, en snubbe i blöja (och jag ÄLSKAR Sean Bananoch hans galenskap – det är inte det), generisk Muse-pop etc är något de kan stå för i ett ESC på hemmaplan? Tydligen.
Men vi förstår inte det. Alls. Jag skulle personligen säga att jag förstår trav mer än Melodifestivalen och dess röstare just nu. Och vet ni… Då är det nog fanimej dags att kasta in den här kepsen eller börja blogga om något annat och lämna över det här till antingen folk som inte bryr sig om det alls eller till folk som kan och brinner för det. Precis som vi gjorde när vi startade 2007. Och förstod lite hur folk tänkte.
Tillägg: Måste bara addera att det här INTE skrivet i någon form av ”lovebomba oss så vi ändå fortsätter”-inlägg. Vi har diskuterat det här ett tag. Det blev bara väldigt tydligt nu… Och Ronny är ju anställd på QX så han får förmodligen göra vad hans chefer bestämmer. Jag är friare.
