Nu när KAJ vunnit Melodifestivalen 2025 så blickar vi tillbaka på förra gången ett gäng som satt ihop sina initialer till ett gruppnamn vann tävlingen; nämligen ABBA och Mello 1974. Vi upptäcker en mängd kända låtskrivare, intressanta klädval och låtar som både är argare och snuskigare än man förväntat sig. Dessutom ringer vi rekordhållaren Ann-Louise Hansson, som redan 1974 deltog med sitt åttonde bidrag, och som med oss pratar både om det och om några av hennes övriga hits.
Finns även där poddar finns! Gilla! Sprid! Prenumerera!
Kul att höra era tankar om festivalen 1974. Många intressanta synpunkter och alltid intressant att höra synpunkter om hur det var förr i Mello. Tror ni att ni någon gång i framtiden kommer göra ”Fel låt vann?”-podd om Melodifestivalen 1960 (den enda från innan 1974 som finns kvar att titta på i sin helhet)?
Kanske… Den ligger inte högst på listan. 🙂
Jag tog senast år 1994 i försvar, och känner att jag vill göra detsamma med 1974, som jag håller som ett av 70-talets bästa melloår. Egentligen tycker jag att lägstanivån här faktiskt är rätt hög och i princip alla låtar tycker jag ändå har något; Östens mysvals undantaget.
Mina favoriter totalt är Lena Ericsson och Glenmarks. Det man kan säga om Lena är ju också att hon skulle komma tvåa i Melodifestivalen åtta år senare, med ”Någonting har hänt”. Intressant att hon har ett sådant track record (silver och brons), samtidigt som nog ytterst få kommer ihåg henne som melodifestivalartist i dag. Och Glenmarks ”I annorlunda land” håller jag som makarna Wallins klart bästa bidrag i tävlingen, betydligt bättre än den gapiga ”I våran värld” från året innan.
”Jag minns dig nog” har riktigt vackra harmonier och framförs väl av Göran Fristorp, men har den där obegripliga texten signerad ”Slas”. Känns verkligen som att man har försökt återskapa Malta från året innan med kombon jazzmusiker och känd författare som låtskrivare, och med en text som sätter myror i huvudet på en. Georg Riedel hade ju för övrigt varit med som tävlande kompositör redan 1965 med ”Väldigt vacker”, framförd av Ingvar Wixell till en sistaplats; också en låt med en väldigt egendomlig text.
En kul sak som jag noterade med publiken är också hur några av ungarna (?) på översta raden börjar flaxa vilt med armarma när de inser att de är med i TV – se där ett publikbeteende som aldrig har förändrats.
Slutligen är det ju också kul att konstatera att norrköpingsjuryns evige ordförande Larz-Thure Ljungdahl var med också detta år.
Haha, vilken kul iakttagelse med barnen! Så härligt att du gillar, lyssnar och kommenterar!