Människor är roliga!
Under den här ofrivilliga långpausen som SVT ger oss på torsdagar har jag från alla möjliga håll, inom och utanför Melodifestivalen, minsann fått veta ett och annat om att jag tänker fel!Inte så att man försvarar sitt eget bidrag från det jag skrivit, men mera att man vill kasta Maria Sur under bussen. Jag har därför fått veta att låten kopierat både från Ellen Bennediktssons Insomnia (den smalaste och mest orimliga referensen i mannaminne) till att man kan sjunga Loreens My Heart is Refusing Me genom hela låten… OK. Den sista referensen är faktiskt rätt bra, och det är såklart synd att det inte kan finnas en enda låt i Melodifestivalen numera som utgått från en annan, även om jag antar det är så de där låtskrivar-konferenserna med spa och middag fungerar.
Å andra sidan… Ska man sno från NÅGON över tio år gammal låt just 2024 så är det fanimej Loreens gamla mästerverk från 2011! Det står jag för.
Så underskattad då. Så enormt viktig för hur Sverige funkat i Eurovision efteråt. Så. Sjukt. Bra.
Välj bara rätt saker och sno från, eller en genre som finns utanför festivalen, och jag är ingen svår person!
Hey, ni såg ju Annalisas låt från Sanremo innan? Can’t Get You Out of My Head-viben vilar härligt över den.
Men, men. Nu skulle vi ju egentligen prata C-Joe!
Här hittar ni klippen på veckans låtar!
Tre vita trapoor, afrikanska mönster på LED:arna och ett dansnummer som påminner mycket om det som Kizungozungo hade på sin tid är inramningen för Ahumma. Dansare och C-Joe i vita kläder. Värme. Glädje. Härlig, smittsam energi. Ni vet EXAKT hur det här ser ut. Det är bara en animerad, sjungande räka som fattas.
MEN. Jag måste säga att man blir ganska glad av den här Disney-refrängen ändå. Det är en enorm bagatell, men oj vad den klistrar sig fast i skallen! Sen kanske inte C-Joe levererar den helt fläckfritt på det här torsdagsrepet. Och då är jag snäll (gaaah). Men jag hoppas att han bara är nervös och att det brukar låta bättre. Får han ordning på det så är jag ganska så säker på just nu att rösterna kommer räcka till en fjärdeplats på lördag. Till skillnad från Engmans (mossigt) och Dear Sara (anonymt + danskt) så kommer alla minnas den här längre än de tre minuter den pågår. Och det är ju aldrig fel.
Så. Om sången blir bättre: We will C-Joe in Karlstad!
Annars: Dags att åkAhum till Gävle.
Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT
EFtersom det är Sanremo-vecka i Italien så kommer jag bjuda er på en favorit därifrån som en bonus till varje bidrag idag också! Snällt, va? Men sån är jag.
Nu börjar jag få panik. Det är ju bara två låtar kvar… VAD SKA JAG VÄLJA!? Jag kan ju nämna igen att Sanremo har 30 bidrag som Sverige. Alla släpptes i tisdag. Idag ligger ALLA 30 bidragen Topp30…
Om inte för något annat så borde DET intressera Mello-produktionen och våra svenska låtskrivare.
Nåväl, här är några därifrån, eftersom det blev ganska kort om C-Joe. Först: Spotify-ettan Geolier.
Som bonus får ni storfavoriten från 2020, mannen som sjöng låten som gett Island en match om segern om ESC inte ställts in det året med ett av Italiens bästa bidrag någonsin. Då hette låten Fai Rumore. Nu heter den Ti muovi. Men artisten heter fortfarande Diodato.
Och OK. EN sista favorit. Irama – som numera ser ut som en snyggare, italiensk variant av Ola Svensson – med Tu no.
Kommer aldrig förlåta den där jävla fladdermusen för att jag aldrig kommer få veta hur det skulle ha gått för Fai Rumore i Eurovision. Mitt roman empire.
Håller med. En av de bästa låtar som skrivits. LJUVLIG.
Den här (C-Joe) kommer spelas SÅ friskt på typ nedvarvningen på Friskis och Svettis jympapass 😅 var verkligen det första jag tänkte när jag hört enminutsklippet