Men det här gillade jag!
Låten (som alltså Loreen tydligen testade 2017 innan hon bestämde sig för Statements – jag vill inte ens tänka på hur bra det kunde blivit om hon valt Torn istället) berättade jag ju redan igår att jag tycker riktigt, riktigt mycket om. En väldigt snygg ballad. Skriven av Isa Molin som är dotter till Bobby Ljunggren. Snacka om att det finns talang i den familjen.
Numret är också riktigt snyggt. Enkelt. Bara en rad av strålkastare. Men det suddar effektivt ut den vanliga scenbilden, och placerar Lisa i en helt egen, ensam värld, något som effektivt förstärker texten i låten. Väldigt, väldigt bra gjort av Lotta Furebäck och Sacha Jean-Baptiste.
Och så Lisa Ajax då. Hon sjunger den fantastiskt, först återhållsamt och sedan med helt öppna spjäll, och ingen kan ju säga att den här tjejen inte kan sjunga. Satan i gatan när hon tar i mot slutet! WOW! Ska jag gnälla på något är det att hennes röst kanske är lite för perfekt. Att man kanske saknar lite svärta, lite udd. Något smutsigt. Att Lisas Mariah Carey-proffsighet lite står i vägfen för det där som hade lyft detta ytterligare några snäpp. Samtidigt är detta helt klart hennes bästa Mello-låt i min bok. Ohotat.
Det här otroligt finalvärdigt och det skulle absolut inte göra bort sig i Eurovision heller.
Måste till final! På ett eller annat sätt.
Kompetent powerballad. Final.
#teamajax 🇮🇱🙂