Förlåt att veckans koll kommer lite sent, men i helgen blev en hel tsunami av bidrag klara för Eurovision, och även om vi försöker bespara er omdömen och tyckande här (något ska vi ju skriva i maj och berätta i våra poddar) så kan vi nog säga att det känns som det både valts topp- och botten-kandidater senaste veckan.
Men vi kör väl på som vanligt! Här är Melloperiodens SISTA Eurovisionkoll!
Cypern
Cypern pratade vi om redan vecka två, men nu har äntligen Fuego släppts. Först en liten recap om hur Cypern valt i år.
Cypern gick redan i september ut med att den grekisk-svenske låtskrivaren Alexander ”Alex P” Papaconstantinou skulle skriva deras bidrag. Alex P (som jobbat mycket tillsammans med RedOne) ligger ju bland annat bakom ESC-klassiker som La La Love med Ivi Adamou (Cypern 2012) och Always som Arash & Aysel tävlade med för Azerbajdzjan 2009.
Först var det meningen att man skulle hålla en TV-sänd final för att välja artisten, men så småningom bestämde man sig för att välja även det internt, och valet föll på 30-åriga grekiskan Eleni Foureira.
Eleni är ett ganska stort namn i Grekland, men efter att ha försökt flera gånger att få representera sitt hemland (hon tävlade 2010 och 2016 och ville ryktesvis bli vald internt förra året), så blev det tillslut Cypern som hon får tävla för i Eurovision.
Här är alltså äntligen Fuego. Nu har dessutom låtskrivarna utökats med Geraldo Sandell, Viktor Svensson, Anderz Wrethov och Didrick.
Nederländerna
Redan i november meddelade det holländska TV-bolaget AVROTROS att Waylon, som ju kom på andra plats (precis före Sanna Nielsen) i Köpenhamn 2014 när han tillsammans med Ilse DeLange och gruppen The Common Linnets tävlade med Calm After the Storm, återigen fått förtroende att representera Nederländerna i ESC 2018. Waylon hoppade av gruppen strax efter att de knipit silvret i Köpenhamn, och har sedan dess jobbat som soloartist.
Den 2:a mars presenterade Waylon fem låtar från sitt kommande album The World Can Wait i TV-showen De Wereld Draait Door, och då berättade han också att han valt en av dem, Outlaw in ‘Em, som det bidrag han tänker framföra i Lissabon. Låten har han skrivit själv.
Finland
Redan i november bestämde finska YLE att göra om sitt format UMK 2018. Istället för en final med tio bidrag som tidigare år, bestämde man redan i förväg att Saara Aalto skulle framför alla bidrag, och under februari släppte man de tre låtar som i lördags tävlade mot varandra – pimpade med dyra shownummer signerade den världsberömde showskaparen Brian Friedman.
Saara Aalto slog igenom i Finland när hon kom tvåa i deras uttagning till ESC 2011. Att komma tvåa verkar för övrigt vara hennes grej. 2012 kom hon tvåa i finska The Voice, 2016 kom hon återigen tvåa i den finska ESC-uttagningen, och, och kanske främst, senare samma år blev hon tvåa i Storbritanniens största musiktävling, originalversionen av X-Factor – en final som var fjärde finne såg på TV.
Låten som finnarna tillslut valde blev den stora förhandsfavoriten Monsters, skriven av det svenska paret Joy och Linnéa Deb, Saara själv och Ki Fitzgerald (tidigare medlem i pojkbandet Busted.
Estland
Estlands Eesti Laul är ett väldigt lätt format att förstå hur det fungerar. Tjugo låtar plockas ut och delas upp tio och tio i två semifinaler. Varje vecka går fem bidrag vidare, där fyra väljs ut genom en kombination av 50% juryröster (en expertjury med estländska musikexperter) och 50% teleröster, och den sista genom 100% teleröster. I finalen möts sedan tio låtar, juryn och TV-tittarna röstar på alla tio (50-50) och sedan går de tre med mest poäng vidare till en sista omgång där bara tittarna röstar.
Vinnaren i år var det dock inget snack om. Elina Nechayeva var både tittarnas och juryns favorit i grundomgången, och när bara tittarna fick rösta så ringde hela 70% och röstade på hennes opera-dänga La Forza. Trea kom för övrigt Stig Rästa, som ju tävlade för landet i Wien 2015 och som skrev landets bidrag i Stockholm 2016.
Elina Nechayeva är en 26-årig klassiskt skolad sångerska född i Tallin som förra året var programledare för Esti Lauls semifinaler. Tidigare hade hon bara några estniska TV-talangprogram som merit, men nu, på första försöket, vann hon alltså Esti Laul med en låt skriven av Ksenia Kuchukova, Mihkel Mattisen, Elina Nechayeva och Timo Vendt.
Island
Islands Söngvakeppnin liknar i mångt och mycket Estlands uttagning. Här har man också två semifinaler och en final (där bidrag går till en ytterligare omgång efter en första omröstning), men varje semifinal har bara sex bidrag (som alla sjungs på isländska i semifinalerna), och de tre som går vidare till final väljs bara av TV-tittarna. I finalen dyker dock en jury upp (och man får sjunga på engelska), och tillsammans med TV-tittarna plockar man vidare två av de sex finalisterna till en sista omgång där bara tittarna avgör.
Dagur Sigurðsson fick flest röster av både juryn och TV-tittarna i första omgången, men när väl det var dags för andra omgången bytte tittarna favorit och valde istället att skicka första omgångens tvåa Ari Ólafsson till Portugal med låten Our Choice.
19-åriga Ari har växt upp både i Florida och i Reykjavik. När han var elva år gammal upptäcktes han av Selma (japp, den Selma som kom tvåa efter Charlotte 1999) och han fick då huvudrollen i musikalen Oliver! EFter det har han spelat och sjungit på de flesta av Islands teaterscener samt studerat klassisk musik. 2015 var han med i Isländska The Voice och förra året körade han i Söngvakeppnin. I höst börjar han studera på The Royal Academy of Music i London.
Låten Our Choice är skriven av Thorunn Clausen som också skrev Islands bidrag med Sjonni’s Friends 2011, Coming Home.
Portugal
Ett annat land som kör med två semifinaler och en stor final (och 50% jury, 50% teleröster) är värdnationen Portugal. I Festival da Canção 2018 tävlade 13 bidrag i varje semi, och sju gick vidare varje gång. Idol-vinnaren Diogo Piçarra var storfavorit till segern, inte minst efter att fått både folkets och juryns tolva i sin semifinal – men bara dagar innan finalen i helgen hoppade han av på grund av att han på sociala medier anklagats för att ha plagierat sin låt.
Istället vann 24-åriga Cláudia Pascoal, med ett förflutet både i portugisiska Idol, X-Factor och The Voice. Låten hon skall sjunga på hemmaplan heter O jardim (”Trädgården”) och är skriven av Isaura.
Polen
Polen gör det ännu lättare med sin uttagning, Krajowe Eliminacje 2018 ser ut precis som Melodifestivalen oftast gjorde i Sverige fram till 2002, nämligen en kväll med tio låtar i en enda final. 50% av rösterna kom från tittarna och 50% av rösterna från en jury. Istället för en internationell jury (eller nån variant på alla våra gamla svenska jurys) så kör man en femmannajury med polska musikexperter.
Nu visade sig TV-tittarna vara ganska oense med juryn och vice versa, men eftersom juryn ändå gav tittarnas favorit en åtta (och de bara återgäldade med en sjua) så blev det folket som fick sin vilja igenom och skickade Gromee feat. Lukas Meijer med låten Light Me Up till Lissabon, en låt med en hel del svenskkoppling.
För med Andrzej ”Gromee” Gromala är en 39-årig känd polsk DJ och producent med 17 släppta singlar, så har flera av dem, liksom hans nu Eurovision-bidrag – Lukas Meijer är rocksångare från Ulricehamn – haft en svensk ”featuring” på sång. Hans största hit Spirit från 2016, som sålde guld i hemlandet, hade till exempel svenska Mahan Moin (Melodifestivalen 2014) på sång, och hon är även iblandad här som textförfattare (tillsammans med ännu en svensk, Christian Rabb) till vinnarlåten.
San Marino
Om Polens uttagning var enkel så var San Marinos motsatsen… Men låt oss försöka förklara det hela i korthet: TV-bolaget SMRTV i San Marino samarbetade i år tillsammans med ett brittiskt företag för att skapa formatet 1in360, som helt enkelt gick ut på att genom internet låta människor över hela världen slåss om att bli San Marinos kandidat. Man laddade helt enkelt upp sitt bidrag på en webbsida och hoppades på att bli uttagen.
1050 kom in, åta artister valdes ut, tre ytterligare artister plockades in som wildcards (ett av TV-bolaget, ett genom röster på en websida, en genom röster från OGAE-fanklubbar i Europa) dessa elva skickades på låtskrivarläger, fick två låtar var, framförde dessa låtar i två olika TV-program där en jury utsåg vilken låt de skulle sjunga i finalen, och tävlade slutligen i en final i Bratislava i Slovakien förra helgen.
Nu har ju inte San Marino tillräckligt med tittare för en telefonomröstning i sitt eget land, så vad gör man då om man inte tycker det räcker bara med en jury (för hälften av rösterna kom från en expertjury, där Österrikiska Zoë som ni minns från Stockholm 2016 blev utkastad i sista minuten då det visade sig att hon varit med och skrivit några av låtarna som tävlade)? Man ber såklart om röster online. Men hur stoppar man detta från röstrobotar och röstfusk? Jo, man använde helt enkelt ett crowdfunding-system där man löste problemet med finansiering av bidraget i Portugal och hitta en vinnare på en och samma gång!
Människor fick helt enkelt sponsra det bidrag man gillade med minst €20 och varje bidrag kunde högst få €8,000. Fick man in €8000 fick man följaktligen 12p ”av folket”(något fem bidrag lyckades med i finalen) och fick man mindre än det fick man dela på de poängen som fanns över (10-8-7-6 blev alltså till 12:or då de fem bidrag som sagt tjänat ihop max och resten fick 5-4-3-2-1).
Juryns favorit tjänade tyvärr inte ihop tillräckligt med pengar, utan fick bara 5p av ”folket”, så vinnaren blev såklart den av 12-poängarna som de gillade bäst, nämligen Jessika feat. Jenifer Brening med låten Who We Are.
29-åriga Jessika Muscat bor egentligen på Malta och har försökt VARJE ÅR mellan 2009 och 2016 att få representera sitt hemland, men aldrig vunnit den Maltesiska finalen. Tyska 21-åringen Jennifer Brening hade även en egen låt med i San Marinos final, med fick alltså nu hänga med till Portugal som en rappande ”feat.”
Låten var för övrigt precis ett av de bidrag som Zoë Straub skrivit till tävlingen, och kommer alltså nu att göra comeback i Eurovision som låtskrivare, tillsammans med sin pappa Christof Straub, samt Mathias Strasser, Lorenzo Salvatori och Stefan Moessle. Även Jenifer Brening själv är med på ett hörn som textförfattare.
Azerbajdzjan
Azerbajdzjan hade redan tidigare gått ut med att 28-åriga AISEL (född Aysel Mammadova) skulle sjunga landets bidrag, men i veckan fick vi även för första gången höra X My Heart, skriven av Dimitris Kontopoulos (mannen bakom ESC-klassiker som Shady Lady, You are the Only One, Work Your Magic och förra årets grekiska bidrag This Is Love). Texten (med rader som ”Luna Moon Me Up!”) är skriven av landets svenska hovleverantör av ESC-låtar Sandra Bjurman.
Belgien
Vi har tidigare nämnt att 27-åriga Laura Groeseneken, med artistnamnet Sennek, valts internt för att representera Belgien, men i veckan fick vi även höra landets bidrag. Låten heter A Matter of Time och är skriven av Sennek själv, tillsammans med Alex Callier (en av medlemmarna i bandet Hooverphonic) och Maxime Tribeche.
Kroatien
Sist ut då, en låt som kom så sent som idag, är Kroatien. Vi har ju redan berättat att de först meddelade att de skulle ha en nationell uttagning efter två år av internval – men att de senare drog tillbaka detta och meddelade att de valt 25-åriga Franka Batelić. Idag fick vi slutligen höra hela Crazy, skriven av Franka själv tillsammans med Branimir Mihaljević.
PUH!
Vi tror det var alla!?
Jo, Australien har också läckt, men vi tänkte vara trevliga och välja ett klipp som de själva kan stå för och inte plockar ned efter tre minuter – men för er som inte hört den kan vi väl avslöja så mycket som att landet ännu en gång vill vara med och leka i toppen…
