Då var vi igång! Melodifestivalen 2017 startar som bekant i Göteborg och vi möter artister som Charlotte Perrelli, DinahNah, Boris Rene, De vet du och favorittippade nykomlingen Nano!
Boris Rene – Her Kiss
Detta är så löjligt mycket Bruno Mars. Man har till och med snott ”Yeah Yeah”-ropen från Locked out of Heaven. Glad småfunkig soulpop som nog kan gå hem hyfsat, men detta är verkligen ingen Ronny-favorit. Hmmm…..ingen direkt finalfeeling. AC? Femma? Refrängen är liksom lite lamo.
Adrijana – Amare
Svensk rap med tung bas. Gillar verkligen den schlagriga refrängen som låter som att man spelar Rihannas Umbrella i fel hastighet. Men detta kommer tyvärr inte ha så stor chans på lördag tyvärr. Lite otydlig och inte så direkt. Men ett steg i helt rätt riktning för svensk hiphop i Mello, och för mig får detta gärna ta en AC-plats. Dock inte på bekostnad av…
DinahNah – One More Night
…ja, här är den. Fan, vad detta är veckans ”Ronny”. Snygg svensk eurovisionpop i sann Bombo-anda, som visserligen saknar lite ooumphigt dunk i refrängen, men jag är såå sjukt såld på melodin. Hoppas så jävla mycket att detta tar minst en AC-plats. Men fan, det är en tuff vecka. Inte för att jag hittar mycket bättre utan för att jag känner mig ensam på barrikaderna för den här typen av europoppig musik.
De Vet Du – Roadtrip
Årets Samir & Viktor? Njae, den hunkiga kvartetten saknar LÅTEN. När Groupie och framförallt Bada nakna hade hitfeeling så tycker jag att detta bara är flams. Det skulle vara otroligt orättvist om detta skulle gå till final om inte S&V lyckades. Jag tror detta är gjutet bland de fyra som går vidare, men jag skulle helst vilja se att den körde av vägen. Inget fel på killarna. Verkligen inte, det är bara det att jag inte vill att dom ska Mello-debutera med en sån här larvig skitlåt.
Charlotte Perrelli – Mitt liv
”We were rooting for you, we were all rooting for you. How dare you?” Jag vill ta tag i Charlotte och a ´la Tyra Banks skrika åt henne:
Vad gör du?
Varför?
Efter förra årets briljanta Helene Fischer-schlager med extra dunk så är DETTA vad hon gör schlagercomeback med??!! En låt som är tristare än ett glas vatten. Jag fattar vad hon vill göra…äkta…texter–man skrivit själv…yada…yada…Men det här sömnpillret berör inte en sekund. En klyschfest till text som ljudsatts av en plinkande gitarr är liksom allt exempelvis Marie Lindberg inte var. Sist!
Ace Wilder – Wild Child
Mellopop av riktigt fint märke. Ace tredje deltagande är inte alls lika kaxigt som de två tidigare, men dubbelt så bra. En glad skön refräng som sitter som en smäck. Riktigt vass pop. På inget sätt mossigt vill jag tillägga utan snarare tidlöst trallvänligt.
Nano – Hold on
Årets mest favorittippade Mello-debutant levererar. Take Me To Church-vibbarna är tydliga i den här midtempo-låten med drum´n´bass-krydda. Jag tror detta kommer att segla till final på lördag. Över allt annat. Och det kommer att ha vuxit till en livsfarligt totalsegerkandidat i mars när vi ska utse vår ESC-resenär. Jag hör hur bra detta är men det är inget jag kommer att lyssna en sekund på i mina egna lurar. Men recensenten i mig tokhyllar.
Haha, det märks så väl när Ronny tagit sig några glas! (livestudion) Men oj, tänk om jag har fel nu, kanske va spiknykter…jaja, men stackars Charlotte, är den så dålig? Och tjiho, gillar Ace, så det bådar gott, ”dubbelt så bra”, går det ens?
Haha, vi var bara höga på adrenalin där. Lovar. Jobbigt att vi numera känns fulla även när vi är nyktra…