I säsongens sista (och längsta) avsnitt kastar vi oss över en av de kanske mest legendariska Mello-finalerna, nämligen den i Globen 2004. Vi pratar om alla låtar som blev klassiker (och de som glömdes bort), om Fame Factory och den vansinniga Andra Chansen på Rival, om hur varje litet citat kunde bli (och alltid blev) en löpsedel i ”nya Mellos barndom” och om att hur vi ser på kläder och sexighet ändrats rejält på 20 år. Dessutom fortsätter vi prata med Ann-Louise Hanson som då gjorde sin senaste final i en rad av många och vi ringer upp Petra Nielsen för att bland annat kolla när hon sjöng Tango! Tango! senast.

Kan fortfarande inte motstå REA-sketcherna tyvärr, hur sunkiga vissa utav dem än är! Speciellt Babben och hennes fantastiska Sara Löfgren (som ju till och med inte kunde hålla sig för skratt på scen efteråt om jag inte missminner mig!). Blir full i skratt varje gång någon säger att de är från Varberg och beskrev fan allt som ”Jättejobbigt” flera år efter
Så kul bra avsnitt, man blir så glad av er 💜
Jag kommer ihåg att ni i er 1988 podd nämnde att det året var ”ert” år- att man är gammal nog att vara riktigt intresserad och involverad; 2004 är mitt. Det ver första året som jag minns att jag hade förväntningar på vissa artister- speciellt Lena Philipsson och E-Type och som jag tvingade mina föräldrar att köpa kvällstidningarna så att jag kunde läsa på om låtarna, numerna och artisterna- vilket jag också pratade oavbrutet om i skolan. Min klass fick dessutom gå och se genrepet i (den fruktansvärda plåtlådan) Malmömässan; jag kommer aldrig glömma första gången jag hörde Det gör ont eller La Dolce Vita. Min favorit var dock Anders Borgius, av nån outgrundlig anledning. Eller kanske inte, snygg man i läderkläder och en garderobsbög. Fredagen före finalen, på klassrådet, fick jag hela klassen att rösta på sina favoriter samt att läsa upp sina röster eurovision- style, Lena Philipsson vann en jordskredsseger även där. Där är nåt med ”ens år” som är så tryggt och kittlande på nåt sätt, så tusen tack för er fantastiska podd- det var som att resa tillbaka i tiden för en liten stund!