Första repetitonen: Arvingarna

Ja, ni… Om Victoria var för vitt och för lyxigt för vissa så ändrar vi på det nu…

Både jag och Arvingarna har åldrats en hel del sedan 1993, men det vi verkar ha gemensamt fortfarande är att vi gärna plockar på oss extremt färgglada kläder. Farbröderna i Arvingarna står klädda i klarblåa kläder (jag tror jag har samma jacka som Tommy… * plockar genast upp ur Jönköpingspackningen *) i en trappa hämtad från Körslagets gamla scenografi, medan LED:arna exploderar i en enorm blå/rosa/gul-färgspyor och med låttiteln precis bakom. Det är MYCKET färg för pengarna, när husdansarna också joinar i blått på trappan (vilket också får det att kännas ännu mera som körslaget).

Jag kräver verkligen inte att Arvingarna ska dansa eller revolutionera tävlingen på något sätt för att få vara med ännu en gång, men jag måste ändå säga att ALLT här känns lite trött och ”sista försöket”. Låten är okej, men det finns ingenting i den som är bättre än deras tidigare försök (”Ingenting är större än vi” är fanimej bättre än denna, textar en annan ackrediterad vän). Trappan är väl en okej idé, men det känns lika gjort och fantasilöst som det där bandet bakom Tennessee Tears för en vecka sedan, och all den där färgen på LED:arna känns som det man får om man inte orkar betala för nån grafiskt ansvarig utan väljer förhandsvalet ”spela random färg med Mello-tema”. Allting känns VÄLDIGT de där suddiga klippen som fnns kvar från melodifestivalen 1975! Kolla på SVTPlay och ni kommer förstå. Det finns bara helt enkelt väldigt lite som exalterar mig här.

Dessutom tycker jag inte grabbarna själva känns lika på hugget som vid tex I Do (som jag fortfarande älskar). Det kan ju verkligen bara vara torsdagsmorgon och ett rutinerat band som vet att man inte behöver slå på lampan för några trötta bloggare och Tobbe Ek, men vibben jag får är mera ”fyra syskon som bråkat och måste jobba ihop ändå” än ”nu jävlar ska vi visa dom att gubbarna fortfarande kan”. Om ni förstår vad jag menar? Dessutom så känns inte Caspers stämband som de vill jobba så här dags på morgonen heller, men det lär ju släppa på lördag. Nä, det här är verkligen mera ”byagillets nyårsrevy” eller ”spexåterträff för oss som gick på högskola på nittiotalet” än det revolutionerande pojkbandsaktiga dansbandet som de alltid tidigare känts som och varit. Synd.

Det här skulle kunna hamna topp tre på ren folklighet, men jag hoppas, hoppas att något annat får komma fram i stället den här gången – och att nästa gång de kommer tillbaka (för Partilles favorit-fyra verkar alltid ha ett frikort in i Mello numera) så är det med något både Arvingarna och jag kan brinna lite mer för! Men plus för snygga jackor för oss +50! Vart köper man?

xxx

Alla foton: Stina Stjernkvist, SVT