Mello 2025: Första intrycket av låtarna i deltävling 4

Foto: Janne Danielsson/SVT

Okej, kan Malmö leverera lite bättre än bleka Västerås? Svaret är ett rungande…Nja. Men här finns i alla fall två godbitar. Som vanligt är det Ronny som skriver här, och Ken som skriver på Insta!

1. Vicious – Andreas Lundstedt
(Andreas Lundstedt, Dino Medanhodzic, Laurell Barker, LIAMOO)
Omdöme: ”The Original Disco Defender” är tillbaka, 29 år efter debuten med Driver Dagg Faller Regn bjuder Andreas på en popdisco om att vara lite frisky.
Jag hoppas den lyfter lite när man ser numret, för jag är inte så såld på låten. Den är absolut inte dålig, men den lyfter aldrig och bara tuffar på. Vuxen, kompetent disco som saknar det lilla extra.
2. Bara du är där – Ella Tiritiello
(Adam ”Rymdpojken” Englund, David Björk, Loreen Talhaoui)
Omdöme: Veckans bidrag på svenska, som låter som mycket på Spotify men som aldrig funkar i festivalen. Varje gång man hör den här typen av låten tänker man att ”nu, nu kommer det funka” sen tröttnar man efter en minut och tittarna ger kalla handen. Den här balladen är visserligen bättre än både Björns och Albin Maceus. Men samtidigt sämre än Ida-Lovas Låt hela stan se på (2023). Och den blev femma. Så, ja..nej.
3. Yours – Tennessee Tears
(Gavin Jones, Jonas Hermansson, Pär Westerlund, Tilda Feuk)
Omdöme: Förra gången duon var med var jag inte såld, men Now I Know växte sakta på mig. Det kanske denna banjo/squaredance-trall också gör. Men just nu hör jag bara en så mycket sämre variant av Ben & Tans danska 2020-vinnare Yes. Det är i småtrevligt och kompetent, och vuxenakter omkring 40-sträcket verkar gå hem i år. Finalkval?
4. Bara bada bastu – KAJ
(Anderz Wrethov, Axel Åhman, Jakob Norrgård, Kevin Holmström, Kristoffer Strandberg, Robert Skowronski)
Omdöme: OMG! ÄNTLIGEN! Med oompa-oompa-verser som låter som Markoolio när han pratar finlandsvenska i Sommar & sol, en riktigt fläskig Eurovision-refräng, en hel släng dragspel och ett parti som påminner om turkiska Bana Bana (1989) där en röst väser Ei sas Päitää så är detta vad jag längtat efter i Melodifestivalen. I så många år! Äntligen närmar vi oss musiken som vågar sticka ut, ta risker och vara lite Eurovison. När tonartshöjningen kommer kapitulerar jag och blir en bastubroder jag med. Detta måste till final!
5. Do Good Be Better – AmenA
(AmenA, Sandra Bjurman, Stefan Örn)
Omdöme: MEN PUH-LEEZE. Vad är det här? Det låter som ett bidrag i Esti Laul (estniska Mello) som slutar på sjätteplats där. Gud så anonymt! Hur kan ens detta komma med i Melodifestivalen? Midtempopop som bara är…tja, musik.
6. Revolution – Måns Zelmerlöw
(David Lindgren Zacharias, Måns Zelmerlöw, Ola Svensson, Sebastian Atas)
Omdöme: Okej, först och viktigast: JA! Den är bättre än Heroes. Vilken jäkla lättnad! Med visslingar och ett housepiano återvänder Månsa till festivalen med en låt som känns 2025. Jojo, en del kommer yra om att Revolution är en smula tjatig och allt annat än texttjock, men för en som struntar i texten är detta inget problem alls. Ju mindre ord desto bättre! Och: Måns musikaliska väg är vanligtvis inget för mig (jag är mer ”Måns – The Kempe Era”). så att han väljer att göra en låt som går lite åt John Newmans Love Me Again tycker jag är riktigt smart. Och bra! Jag är personligen fortfarande ”Team Klara” rent låtmässigt, men jag skulle inte skämmas en sekund för att skicka detta.

En vecka som är marginellt bättre än Västerås, och det beror ENBART på Kaj och Måns. Resten är SM i AA, Anonyma Axelryckningar.

Så just nu tippar jag: 

Final: Måns & KAJ (snälla!)
Finalkval: Tennessee Tears
Ut: Andreas L, Amena och Ella