6. Linda Bengtzing,
Tyvärr så tror jag svenska folket har börjat se Bengtzing som en fåntratt. Hon är desperat med för åttonde gången nu efter flera omgångar av misslyckande och återigen inget fokus, ingen kontroll, noll kontakt med kameran, hon springer omkring, mördar en låt. Det här var inte bra. SVT borde ta en rejäl funderare angående hennes framtid i tävlingen. Publiken har släppt henne totalt. 1/5.
5. Faith Kakembo,
Hon är jättesnygg men tyvärr blir detta kärring gospel från Slovenien typ. Hon är dessutom absolut ingen artist. Hon är en läkare som sjunger som hobby… Hon va dessutom ganska stel i programmet i lördags. 1/5.
2. Lancelot,
Uppriktigt och ärligt. Förnuftig kille som kan låtskrivande. Kommer ha ett liv utanför mello vilket väldigt få andra kommer ha, om ens någon. 4/5.
2. Lancelot,
Uppriktigt och ärligt. Förnuftig grabb som kan låtskrivande i ung ålder. Kommer ha ett liv utanför tävlingen vilket långt ifrån många i år kommer ha. 4/5.
Melodifestivalen håller på att slitas sönder i små bitar. Programmen är ett stort hån mot tittaren. Manus, sketcher, innehåll, show allt är katastrof, som ett barnprogram med sju låtar som spelas upp efter varandra. Jag förstår inte vad SVT sysslar med. Musikmässigt var det lite bättre den här veckan, fler som gjorde sin grej iaf.
Håller med er i allt ni säger i lördagsstudion! Börjar också känna mig aningen desillusionerad kring hela situationen med gospeln och att ens egen smak som mångårig mellofantast uppenbarligen inte är i takt med folket. Tyckte otroligt synd om Linda, som nu när hon för första gången på evigheter hade en bra åker rakt ut.
Sedan, baserat på er lilla antydan om att det blir riktigt bra vecka 4 så smyger det på sig en känsla att vi kan vara på väg mot en 2007-situation – där alldeles för många bra och konkurrenskraftiga låtar trycks in vecka 3 och 4, och låtarna från de två första veckorna lite oförtjänt hamnar i final eller semi.
Kan inte komma ifrån känslan att exepelvis Linda hade haft betydligt större chans till en semiplats både vecka 1 och vecka 2 om hon bytt plats med exempelvis Danne eller Alvaro. Omvänt hade nog Tone (som ju rent låtmässigt ändå kan sorteras in lite i samma fack som Linda) inte heller gått vidare vecka 3. Gillade folk Faith och Lisa framför Linda hade de antagligen föredragit dom framför Tone också.
Let’s face it – vecka 1 var Cornelia (som är min absoluta favorit och främsta vinnarkandidat hittills) och inte så mycet mer. Vecka 2: Liamoo – OK som direkt till final-låt, men jag saknar helt slutvinnarbuzz. Alvaro och Tone är också bra AC-låtar men inte mycket mer. Resten vecka två kan man både ha och mista.
Tyckte ändå som helhet att vecka 3 hade bättre låtar. Kommer att lägga till Anders, Linda, Cazzi, Lance och kanske till och med Lisa på min Spotifylista. Och ser man till nästa vecka så ser det ju ut att kunna bli otroligt trångt i toppen med Anna B och Klara som favoriter baserat på tidigare meriter samt låtskrivare. Och sedan hajp-Angelio och -Tenori plus party-Media på det. Kokar redan av ilska över risken att Lillasyster bökar sig upp i toppen av det här gänget.
Nu vet man ju inte heller hur semifinalen läggs upp upp väl? Är det helt fri lottning där? Men risken är att några AC-förtjänta låtar från vecka 3 och 4 ryker på grund av hårdare deltävlingskonkurrens. Kanske inget som gör någon skillnad för slutsegraren, men jag tror att vi kan få en betydligt tråkigare final än vad vi hade behövt få om de hade fördelat gracerna lite jämnare.
Då försvarar jag Lisa Miskovsky; Låten är bra hetero-radiopop, vilket kanske inte alltid tilltalar vårt folk men som funkar utanför bubblan. Hon är otroligt stabil på scen och man upplever henne som väldigt folklig. Lägg sen på att det var ett faktiskt nummer på scen där någonting händer. Lisa förtjänade att vara i topp 4 och hon förtjänade finalplats långt mer än Faith (som skulle gått till final förra gången hon var med). Jag har landat i att jag inte fattar Anders Wrethov-låtar. Det gör mig lätt orolig för Klara nästa vecka!
Omröstningen var dock kaos. SVT försöker göra det mer spännande genom att kasta om röstningsordningen men det gör det bara skitsvårt att hänga med, även när allt funkar. Det är spännande nog att presentera i ordning. Sluta ”mjölka” och indirekt sabotera för Oscar som uppenbarligen inte hänger med i svängarna.
Sen håller jag inte med den övergripande kritiken från många om att det nya röstningssystemet ”berövar” deltävlingsvinnaren något. Om något så räddar det bara upp tvåans trovärdighet så att det inte blir som 2011 när tvåorna kändes precis lika menlösa som Andra Chansen-kandidaterna. Vi i bubblan har benkoll på vilka som vann sina respektive deltävlingar men det känns fortfarande spännande på det stora hela för allmänheten. Däremot skulle kanske en omsjungning av finallåtarna kunna hjälpa den där övergripande känslan av att man glömmer deltävlingsvinnaren? Inte så att precis alla mellanakter/sketcher vi sett känts som de varit viktiga att prioritera över de 6 minuterna det skulle ta om man säger så…
För att ta programmet i försvar tycker jag ändå att det finns en röd tråd (”I det här programmet skämtar vi om Oscar Zia’s snuvning på vinsten 2016”) som jag har saknat, även om man är dålig på att följa upp den. Min stora beef är dels hur teknikstrul staplas på teknikstrul, men framför allt att jag tycker att programmets kurva blir väldigt märklig – det är helt enkelt inte så spännande med omröstningsformatet, dynamiken mellan de två finalisterna blir väldigt märklig, och jag saknar verkligen ”hurra jag ska till final nu ska jag sjunga min låt igen!”.
Gospelsituationen tycker jag också är jättemärklig. Verkligen helt obegriplig. Har inget att tillägga där. Kanske att det finns något slags trygghetsbehov hos svenskarna, eller i alla fall de svenskar som kollar på Melodifestivalen?
Angående numrena så tror och hoppas jag att det här är en justeringsperiod. Maffiga nummer har lite ”run its course” i Melodifestivalen men även ur ett tävlingsperspektiv i Eurovision. Det är stora personligheter och individualism som gäller nu och har så varit ett tag. Enkla men direkta effekter som lyfter scenpersonan. Där är inte Melodifestivalen just nu. Men som ni säger har vi inte heller vant oss av med våra nummerförväntningar och jag misstänker att det kommer ta ett tag innan så sker.
Måste även på ett rent personligt plan passa på att försvara både Ta Mig och framför allt Alla Mina Sorger. Tyckte bägge de var helvärdiga uppföljare på LBs tidigare låtar och lyssnar fortfarande mycket på Alla Mina Sorger. Som referenspunkt så är jag född ’96 så hennes tidigare låtar är ju rena nostalgibomber för mig. Kanske därför jag inte tyckte den här var jättespännande heller – väldigt sällan så vill man faktiskt tillbaka till nostalgin.
Ni som ändå har lite extra koll, är det bara jag som tycker att det är anmärkningsvärt hur 16-29-åringarna röstade. Visst är det ju en åldersgrupp som kan sticka ut men att de gav 12 p till Faith kan jag inte riktigt fatta.10 p till rocktjejerna kan jag möjligen förstå lite men ändå oväntat. Hoppas verkligen SVT höll pappret åt rätt håll 😉
Vad gäller Linda så är jag ledsen att säga att någon som är av den gamla skolan har mycket svårt att komma tillbaka efter tidigare misslyckanden. Där var jag mindre förvånad. Det funkar om det är skön gammal gubbe som inte varit med på 25 år.
7. Bagge,
Jag blev förvånad hur seriöst han tog den här tävlingen, ändå. Tyvärr är låten G:son när han käkar saft & bulle. 1/5.
6. Linda Bengtzing,
Tyvärr så tror jag svenska folket har börjat se Bengtzing som en fåntratt. Hon är desperat med för åttonde gången nu efter flera omgångar av misslyckande och återigen inget fokus, ingen kontroll, noll kontakt med kameran, hon springer omkring, mördar en låt. Det här var inte bra. SVT borde ta en rejäl funderare angående hennes framtid i tävlingen. Publiken har släppt henne totalt. 1/5.
5. Faith Kakembo,
Hon är jättesnygg men tyvärr blir detta kärring gospel från Slovenien typ. Hon är dessutom absolut ingen artist. Hon är en läkare som sjunger som hobby… Hon va dessutom ganska stel i programmet i lördags. 1/5.
4. Tribe Friday,
Inte egentligen en förkasstlig låt men på helt fel plats. 0/5.
3. Lisa Miskovsky,
Oväntat kaotiskt framträdande av en ganska händelselös låt. Lisa har iaf en karriär utanför mello vilket man märkte tydligt. 3/5.
2. Lancelot,
Uppriktigt och ärligt. Förnuftig kille som kan låtskrivande. Kommer ha ett liv utanför mello vilket väldigt få andra kommer ha, om ens någon. 4/5.
2. Lancelot,
Uppriktigt och ärligt. Förnuftig grabb som kan låtskrivande i ung ålder. Kommer ha ett liv utanför tävlingen vilket långt ifrån många i år kommer ha. 4/5.
1. Cazzi Opeia,
En av dom bättre den här veckan och även det här året, definitivt. 3/5.
Melodifestivalen håller på att slitas sönder i små bitar. Programmen är ett stort hån mot tittaren. Manus, sketcher, innehåll, show allt är katastrof, som ett barnprogram med sju låtar som spelas upp efter varandra. Jag förstår inte vad SVT sysslar med. Musikmässigt var det lite bättre den här veckan, fler som gjorde sin grej iaf.
Håller med er i allt ni säger i lördagsstudion! Börjar också känna mig aningen desillusionerad kring hela situationen med gospeln och att ens egen smak som mångårig mellofantast uppenbarligen inte är i takt med folket. Tyckte otroligt synd om Linda, som nu när hon för första gången på evigheter hade en bra åker rakt ut.
Sedan, baserat på er lilla antydan om att det blir riktigt bra vecka 4 så smyger det på sig en känsla att vi kan vara på väg mot en 2007-situation – där alldeles för många bra och konkurrenskraftiga låtar trycks in vecka 3 och 4, och låtarna från de två första veckorna lite oförtjänt hamnar i final eller semi.
Kan inte komma ifrån känslan att exepelvis Linda hade haft betydligt större chans till en semiplats både vecka 1 och vecka 2 om hon bytt plats med exempelvis Danne eller Alvaro. Omvänt hade nog Tone (som ju rent låtmässigt ändå kan sorteras in lite i samma fack som Linda) inte heller gått vidare vecka 3. Gillade folk Faith och Lisa framför Linda hade de antagligen föredragit dom framför Tone också.
Let’s face it – vecka 1 var Cornelia (som är min absoluta favorit och främsta vinnarkandidat hittills) och inte så mycet mer. Vecka 2: Liamoo – OK som direkt till final-låt, men jag saknar helt slutvinnarbuzz. Alvaro och Tone är också bra AC-låtar men inte mycket mer. Resten vecka två kan man både ha och mista.
Tyckte ändå som helhet att vecka 3 hade bättre låtar. Kommer att lägga till Anders, Linda, Cazzi, Lance och kanske till och med Lisa på min Spotifylista. Och ser man till nästa vecka så ser det ju ut att kunna bli otroligt trångt i toppen med Anna B och Klara som favoriter baserat på tidigare meriter samt låtskrivare. Och sedan hajp-Angelio och -Tenori plus party-Media på det. Kokar redan av ilska över risken att Lillasyster bökar sig upp i toppen av det här gänget.
Nu vet man ju inte heller hur semifinalen läggs upp upp väl? Är det helt fri lottning där? Men risken är att några AC-förtjänta låtar från vecka 3 och 4 ryker på grund av hårdare deltävlingskonkurrens. Kanske inget som gör någon skillnad för slutsegraren, men jag tror att vi kan få en betydligt tråkigare final än vad vi hade behövt få om de hade fördelat gracerna lite jämnare.
Då försvarar jag Lisa Miskovsky; Låten är bra hetero-radiopop, vilket kanske inte alltid tilltalar vårt folk men som funkar utanför bubblan. Hon är otroligt stabil på scen och man upplever henne som väldigt folklig. Lägg sen på att det var ett faktiskt nummer på scen där någonting händer. Lisa förtjänade att vara i topp 4 och hon förtjänade finalplats långt mer än Faith (som skulle gått till final förra gången hon var med). Jag har landat i att jag inte fattar Anders Wrethov-låtar. Det gör mig lätt orolig för Klara nästa vecka!
Omröstningen var dock kaos. SVT försöker göra det mer spännande genom att kasta om röstningsordningen men det gör det bara skitsvårt att hänga med, även när allt funkar. Det är spännande nog att presentera i ordning. Sluta ”mjölka” och indirekt sabotera för Oscar som uppenbarligen inte hänger med i svängarna.
Sen håller jag inte med den övergripande kritiken från många om att det nya röstningssystemet ”berövar” deltävlingsvinnaren något. Om något så räddar det bara upp tvåans trovärdighet så att det inte blir som 2011 när tvåorna kändes precis lika menlösa som Andra Chansen-kandidaterna. Vi i bubblan har benkoll på vilka som vann sina respektive deltävlingar men det känns fortfarande spännande på det stora hela för allmänheten. Däremot skulle kanske en omsjungning av finallåtarna kunna hjälpa den där övergripande känslan av att man glömmer deltävlingsvinnaren? Inte så att precis alla mellanakter/sketcher vi sett känts som de varit viktiga att prioritera över de 6 minuterna det skulle ta om man säger så…
För att ta programmet i försvar tycker jag ändå att det finns en röd tråd (”I det här programmet skämtar vi om Oscar Zia’s snuvning på vinsten 2016”) som jag har saknat, även om man är dålig på att följa upp den. Min stora beef är dels hur teknikstrul staplas på teknikstrul, men framför allt att jag tycker att programmets kurva blir väldigt märklig – det är helt enkelt inte så spännande med omröstningsformatet, dynamiken mellan de två finalisterna blir väldigt märklig, och jag saknar verkligen ”hurra jag ska till final nu ska jag sjunga min låt igen!”.
Gospelsituationen tycker jag också är jättemärklig. Verkligen helt obegriplig. Har inget att tillägga där. Kanske att det finns något slags trygghetsbehov hos svenskarna, eller i alla fall de svenskar som kollar på Melodifestivalen?
Angående numrena så tror och hoppas jag att det här är en justeringsperiod. Maffiga nummer har lite ”run its course” i Melodifestivalen men även ur ett tävlingsperspektiv i Eurovision. Det är stora personligheter och individualism som gäller nu och har så varit ett tag. Enkla men direkta effekter som lyfter scenpersonan. Där är inte Melodifestivalen just nu. Men som ni säger har vi inte heller vant oss av med våra nummerförväntningar och jag misstänker att det kommer ta ett tag innan så sker.
Måste även på ett rent personligt plan passa på att försvara både Ta Mig och framför allt Alla Mina Sorger. Tyckte bägge de var helvärdiga uppföljare på LBs tidigare låtar och lyssnar fortfarande mycket på Alla Mina Sorger. Som referenspunkt så är jag född ’96 så hennes tidigare låtar är ju rena nostalgibomber för mig. Kanske därför jag inte tyckte den här var jättespännande heller – väldigt sällan så vill man faktiskt tillbaka till nostalgin.
Ni som ändå har lite extra koll, är det bara jag som tycker att det är anmärkningsvärt hur 16-29-åringarna röstade. Visst är det ju en åldersgrupp som kan sticka ut men att de gav 12 p till Faith kan jag inte riktigt fatta.10 p till rocktjejerna kan jag möjligen förstå lite men ändå oväntat. Hoppas verkligen SVT höll pappret åt rätt håll 😉
Vad gäller Linda så är jag ledsen att säga att någon som är av den gamla skolan har mycket svårt att komma tillbaka efter tidigare misslyckanden. Där var jag mindre förvånad. Det funkar om det är skön gammal gubbe som inte varit med på 25 år.
https://www.youtube.com/watch?v=NpYEJx7PkWE