Då kör vi strax igång dagens bevakning av tredje veckans repetitioner!
Lite segt i skallen idag efter en ”sponsorträff” igår (ni får höra lite mer om den i podden på tisdag) men har åtminstone hunnit läsa in mig så mycket på dagens första artist att jag vet att hon är systerdotter till skådespelaren Johannes Brost, och hennes styvpappa är världsskytten och OS-guldmedaljören Ragnar Skanåker.
Då köööör vi (HUR kan SVT bestämt sig för att plocka bort det i programmet förresten? Vem dödar en tagline man byggt upp under så många år ”bara därför att”? Vansinne)!
Vilken härlig start!
Det visar sig att Cazzi Opeia (Moa Carlebecker) är en riktigt, riktigt bra sångerska som inte tar ett enda felsteg i en låt som hela tiden far iväg i falsett och tillbaka och att man pimpat den här lilla popkaramellen med fluffiga moln, pastellfärger och de fyra härliga husdansarna….utan att det blivit FÖR barnsligt och My Little Pony. Temat för numret ska enligt Mellopedia vara dröm, hoppfullhet och romantiskt och det har man verkligen lyckats med. Allting känns bara rätt tänkt rakt igenom av alla inblandade.
Gillar dessutom låten mer och mer. Nej, det är ingen vinnare av Mello 2022, och någon med mer tid än jag få gärna räkna hur många gånger Cazzi upprepar I Can´t Get Enough, men det är härligt, hittigt och poppigt och känns, sin camp-födelse till trots, fabricerat på löpande band eller precis som en annan låt.
Snyggt jobbat av låtskrivarna, speciellt som det inte alls låter som de låtar Paul Rey eller Jakob Redtzer (han skrev ju Lillasysters låt ifjol) gjort tidigare.
Men framför allt är detta Cazzi Opias genombrott för de svenska tittarna, där hon stensäkert lotsar öppningen genom moln och regnbågar på LED:arna. Det kan nog bli en hel del nya Så Ska Det Låta och Diggiloo-gig efter det här.
Resultat på lördag då? Än så länge (efter en enda låt) håller jag absolut kvar vid att hon är topp fyra.
Fotograf: SVTs Annika Berglund