Dagsform: OK, nu säger jag det. Det här är inte en omöjlig topp 4-kandidat längre. Det här är så chockerande bra stageat och utfört, och så fullt av värme och energi, att man inte tänker på den vansinniga texten eller på att det är en ganska risig låt egentligen. Man har kul! Och man minns varför Nanne är så folkkär som hon är. En väldigt härlig comeback och ett STORT hatten av till alla inblandade. Skulle detta knipa en AC-plats (eller va fan, en en femteplats) på lördag så är det en stor framgång för alla inblandade att plocka tillbaka en typ av artister och Mello-låtar som länge, länge ansetts gjutna på plats sju.
Ändrat sedan igår: Bildäcken är borta! Edin håller istället i två navkapslar som får symbolisera däck när dansarna bildar en bil mot slutet som Nanne åker i. Dessutom har ju dansarna helblå, tighta Formel 1-overaller.
Vykort: ”Mot Sherwood skogen!” Nanne hoppar in i en bil och berättar att låten bara finns till för att man ska bli glad. Ett riktigt mysigt vykort med Nanne & Peter! ”Åååh. Farbror har trött öra!” Det kommer fram att Nanne inte ville skicka in låten, men Peter tänkte Mello.
Färgskala: Blått. Rosa. Färgglatt, men ändå ganska mörkt.
Redan sagts en gång för mycket: ”Man har ju inte tråkigt de här tre minuterna!”
Om bidraget var en maträtt: Engelsk konfekt. Köpt på en bensinmack. OK/Q8s egna märke.
Malmö-special: Om bidraget var en furry: Se bild.
Kunde tävlat i Eurovision för…: Storbritannien.
