Jag kommer upprepa det här med fjortonde året en hel del känner jag, men det är verkligen nå’t magiskt att ännu en gång sitta på plats framför den nya scenen för att se de första sju låtarna repeteras. Älskar detta!
Vi har dessutom redan hunnit med att intervjua lite artister (kommer upp under veckan), hänga med Sean Banan i hotellbaren, prata med en Christer Björkman med tandvärk och allt annat som hör till den här fantastiska bubblan. Linköping har redan levererat!
Ni kan ju dessutom redan nu höra 30 sekunder av låtarna i appen! Vad tycker ni??
Älskar ni Robin och Felix lika mycket som vi gör?
Berätta!
Men först: Fullt fokus på gänget vi hängde med i Tel Aviv. The Mamas står på scen!
Och som de står på scen!
Jag tycker väl Move är en helt okej gospel-poplåt, men de här tre fantastiska kvinnorna lyfter den något enormt med sin ljuvliga energi på scen. Redan på absolut första repet sitter rösterna och koreografin som den ska och deras glädje smittar av sig så mycket så vi sitter och småfnittrar här på första bänkraden. Numret består ”bara” av de tre tjejerna vid varsin mikrofon och en slick, snygg koreografi, vilket är helt rätt tänkt. Precis som i Too Late for Love är The Mamas en effekt i sig. Och det räcker.
Det här är verkligen en perfekt öppning och en supersnygg återkomst för (och nyetablering av) LouLou Lamotte, Dinah Yonas Manna och Ashley Haynes. Hade ionte motståndet varit så starkt i den här deltävlingen kunde jag börjat yra om finalplats nu redan efter ett rep, men nu håller jag fast vid att det här är en gjuten kandidat för Eskilstuna. Och vem vet vad som händer efter det?
Blev positiv överraskning av Robin känns fräsch och snyggt. Tyckte för emot Felix var svagare dem 60 sek fick höra än väntad. The Mamas känns feeling good och exakt vad behöver efter mörka veckor. Suzi P också positivt förstår er koppling till mina bränder. OVÖ och Sonja what. Varför tar inte in typ Regina Lund låt som ratade eller shirley clamp?