Något sent – det blir lätt så när vi båda envisas med att fylla år på samma dag – så kommer här äntligen Eurovisionkollen för vecka två!
Låt oss först börja där förra veckans koll slutade, nämligen med Justs från Lettland. I söndags gick den första av två semifinaler av stapeln där och fyra bidrag av tio gick vidare. Två via tittarröster och två via en jury. Justs gick ut sist, var fullständigt överlägsen och fick nästan 40% av alla tittarnas röster. Nästa semi går på söndag, och sedan ska det till ytterligare en gallring av de åtta innan det hålls final på fyra bidrag den 28/2. Där är det bara tittarna som bidrar, så ska vi våga oss på en gissning blir det Justs och hans låtskrivare Aminata vi ser i Stockholm – och det kan bli riktigt farligt med ett ESC-nummer byggt på det här…
Mer då?
Jo i Finland körde Ronnyfavoriten Shampanjataivas med Pää-Äijät helt i diket efter ett otroligt barnsligt nummer, och av finalisterna No Fear (Saara Aalto), Draamaa (Eini) och Ain’t Got Time for Boys (Stella Christine) finns det ingen som jag tror ens skulle vara självklar att ta sig vidare från en Eurovision-semi. Nästa semi blir dock bättre!
På Island gick Greta Salóme (ni vet hon som sjöng duetten Never Forget tillsammans med Jónsi för Island i Baku) direkt till final med den här blandningen av Loreen-estetik och Måns-teknik. Med sig tog hon Erna Hrönn Ólafsdóttir & Hjörtur Traustason med Hugur minn er och Karlotta Sigurðardóttir med Óstöðvandi (som ju är en svenskskriven låt). Men ni måste bara se Greta…
Uttagningarna tuffar även på i Litauen (kända för sin röriga uttagning – i år verkar inte vara ett undantag) och i Ungern, men vi ber att få återkomma dit då det gallrats lite hårdare.
Största snackisen bland Eurovision-fans denna veckan verkar annars inte vara att Grekland avslöjats sin artist (det blev som det ryktats länge gruppen Europond – fast under sitt nya namn Argo) utan det här bidraget som krossade allt motstånd i Ukraina.
Själv måste jag säga att jag tycker Jamalas 1944 är en mycket märklig låt att bli en så stor favorit om man bara ser till låten (de flesta verkar tro att segern redan är klar), men om man ser till sångerska och – så klart – den politiska kontexten så blir så klart saken en annan. Låtens starka text (sjungen på engelska och tatar, ett språk från den turkiska språkfamiljen som talas bland annat på Krim-halvön) som handlar om hur Jamalas mormor deporterades av Stalin 1944, är såklart högaktuell och politiskt sprängstoff i dagens konflikt mellan Ryssland och Ukraina. Detta kan bli en mycket intressant återkomst för landet i tävlingen om inte annat!
Annars är italienarna just nu i full gång med sin San Remo-festival, där vinnaren (precis som i fjol) kommer erbjudas en plats i Eurovision. Italienarna har ju länge, likt oss svenskar, brytt sig mer om sin inhemska festival än Eurovision, men i år satsar man stort på att försöka banka in i de italienska TV-tittarnas skallar att ”festen fortsätter”. Festivalen avslutas på lördag. Huruvida vi redan då får veta om vinnaren verkligen vill åka till Stockholm återstår att se!
I övrigt i veckan så fortsätter Sverige (döh), Island, Finland, Ungern, Ukraina, Lettland och Litauen sina uttagningar, men roligast är väl att vi innan veckan är över kommer ha hela tre nya, klara finalister (ja, och då möjligen ytterligare en från Italien).
Förra årets värdnation Österrike har sin final på fredag, Schweiz har sin final på lördag och då har också (möjligen roligast, speciellt för oss som är i Malmö och kan se dansk TV lätt som en plätt) Danmark sin final! ESC-vinnaren Emmelie de Forest har med ett bidrag, Euphoria–Boström också och Nanne Grönwall har tillsammans med bland annat Jimmy Jansson skrivit ett bidrag till sina söner i gruppen Bracelet.
Danmark har ju vunnit de två senaste gångerna som Eurovision hållits i Sverige så de har en hel del press på sig! Om vi tror de kan komma att göra det igen kommer vi (bland annat) återkomma med nästa vecka!
