Mahan Moin tar plats på scen, och jag känner direkt att någonting är tillbaka i Melodifestivalen som saknades ifjol. ”Eurovision-kitschen”. De där etno-dansnumren som SKA finnas i de här sammanhangen. Någonting man kanske bli mera glad av än tycker är riktigt bra musikaliskt.
För det ska sägas med en gång: Det här är en ganska rörig låt. Den har enskilda delar som mitt eurovision-böghjärta bara vill omfamna och bjuda ut på bio – men när dessa delar sätts ihop så blir helheten tyvärr lite märklig. Tyvärr. För det är svårt att inte tycka om Mahan och hennes dansare, det varma numret med gult (snyggt) ljus, och fladdrande gula tygstycken. Och som sagt: Vissa delar av låten ger mig schlagergolvsrysningar rakt in i märgen.
Nåväl, allting kan hända i det här startfältet på lördag, men jag tror det blir tufft för melodi nummer två att lyckas med något annat än att introducera en nya, bra artist (man vill bara ha mera av Mahan) och möjligen, möjligen hamna bland de fem (men missa Solna).
Bonus: Dansargodis för både bögar och flator är något QX uppmuntrar i alla lägen. Heja!!
ska bli intressant att se och höra henne