Helena Paparizou – Första Repetitionen

WOW!

Jag kan direkt säga att jag älskade Survivour från start. Det är en fantastisk, modern poplåt som känns mycket större än Melodifestivalen och som flera sångerskor långt utanför den här bubblan skulle kunna slåss om.

Men jag ska också säga att jag varit tveksam av valet av Helena Paparizou som artist. Har hon någon stjärnglans kvar? Varför åkte hon ut så snabbt ur Let’s Dance? Kommer fansen tveka när hon inte gör etnopop?

Alla dessa frågor blåser Helena i väg med orkanhastighet de första tre repetitionsminuterna. Det är nästan Carola-nivå på den skåpställningen.

Hon är sexig, hon sjunger av bara helvete, hon fräser iväg varje stavelse i texten med den pondus man bara kan använda om man levt ett tag och vet vad man sjunger om och bland alla dessa bra, hitlåtar i Malmö (för det ÄR en jäkligt bra delfinal) så är det här första gången jag känner lukten av Köpenhamn på andra sidan sundet.

Om svenska folket håller med mig när det finns en Linus, en Yohio och en Alvaro återstår att se – grabbar har alltid ett övertag i den här tävlingen automatiskt av någon anledning – men jag har svårt att se vad som skulle stoppa svenskarna att förstå det vi just sett här i arenan.